Kravmärkta djur mår inte bättre
Kravstämpeln ska garantera särskilt god djurhållning. Trots detta är en Kravmärkt gård i Uppsalatrakten föremål för polisutredning av djurplågeri.
Foto: Fotograf saknas!
I mitten av augusti fick miljökontoret i Uppsala en anmälan från ett slakteri i Linköping. Det hade kommit in en ko i så dåligt skick att den inte kunde gå till slakt. Kon var sårig, höggradigt avmagrad och hade nedsatt allmäntillstånd. Djuret hade färdats med lastbil i sju timmar trots att det är förbjudet att transportera sjuka djur.
- Missförhållanden av den här graden leder vanligtvis till åtalsanmälan, uppger djurskyddsinspektör Jan-Erik Andersson vid Uppsala kommun, som utreder fallet.
Kon kom från en ekologisk gård utanför Uppsala som har över 400 djur och därmed är den största djurbesättningen i kommunen. Gårdens produkter är Kravmärkta vilket innebär att djurhållningen "ska kännetecknas av en mycket god djuromsorg och ett gott djurskydd".
I det här fallet verkar Kravstämpeln inte ha utgjort någon garanti för vad Krav utlovar.
- Under åren har det funnits allvarliga brister i djurhållningen vid gården, uppger Jan-Erik Andersson.
2006 polisanmäldes gårdens ägare av Uppsala kommun. Vid en inspektion hade ett 30-tal dräktiga kvigor påträffats i flera decimeter djup gödselsörja. Enligt miljökontoret hade djuren bara starkt förorenat dikesvatten att dricka, saknade skydd för väder och vind och hölls i vinterkylan under oacceptabla förhållandena.
2007 rapporterade miljökontoret att det regelmässigt förekom överbeläggning i ladugården. I vintras utdömde länsrätten ett vite på 10 000 kronor eftersom gårdens ägare trotsat krav från miljökontoret att inrätta boxar för sjuka djur.
@3a Text ui:Gårdens ägare tillbakavisar kritiken. Han säger att kon som fick destrueras vid slakteriet var helt frisk. Polisanmälan från 2006 är fel eftersom djuren haft skydd tidigare under vintern. Vitet från länsrätten är feldömt eftersom man redan hade sjukboxar, dock på en annan plats än vad som krävts.
- Det har funnits problem vid den här gården och vi har krävt åtgärder. Vi ska inom kort besöka gården, uppger Christian Nyrén vid Aranea Certifiering, ett certifieringsorgan för Krav.
Upptäcks allvarliga problem vid en gård kan Kravmärkningen dras in. Enligt Christian Nyrén är det dock mycket ovanligt.
I mars i år inspekterade miljökontoret en annan Kravgård i Uppsalaregionen. Inspektionsrapporten innehåller 24 anmärkningar, bland annat hittades en avmagrad halt ko samt en ko med söndertrampad spene som det rann blod från. Båda djuren slaktades efter inspektionen. Det framkom även att gården brukade lägga döda kalvar på gödselhögen, något som är förbjudet på grund av smittorisken.
Går det då att lita på Kravs löfte om mycket god djuromsorg vid de anslutna gårdarna?
- De revisioner vi gör garanterar att djuromsorgen är god vid det tillfället. Får vi signaler om att det hänt saker mellan revisionerna följer vi upp med en extra tillsyn, svarar Christian Nyrén.
Mirjam Håkansson arbetade som djurinspektör i Enköpings kommun 1990-2004. Hon tycker inte att Kravmärkningen garanterar god djurhållning.
- Vi hade ibland djurskyddsärenden på Kravgårdar. Många konventionella gårdar håller minst lika hög kvalitet som de Kravcertifierade. Även djurskyddsinspektörer jag träffat från andra delar av landet har liknande erfarenheter.
Julia Holst är besiktningsveterinär vid Scan i Kristianstad, landets största grisslakteri.
- Kravgårdar ligger på samma nivå eller är sämre än konventionella jordbruk när det gäller sjukdomar som ledinflammation, lunginflammation och bölder bland grisar.
Jan-Erik Andersson, djurskyddsinspektör i Uppsala, tror att problem vid Kravgårdar kan bero bland annat på Kravs regler att djur som getts mediciner måste hållas utanför produktionen dubbelt så lång tid som andra djur innan deras mjölk eller kött får komma ut i handeln.
- Det kan leda till att slakttiden skjuts upp och djuret utsätts för lidande under tiden.
Så jobbar vi med nyheter