Allt fler adhd-diagnoser en utmaning för Bup

Antalet adhd-diagnoser ökar lavinartat – en utmaning för Bup som jobbar hårt för att korta köerna. Vissa kötider har minskat, men väntetiden för medicinsk behandling är fortfarande lång.

Allt fler barn och unga söker hjälp för symtom relaterade till psykisk ohälsa. Genrebild.

Allt fler barn och unga söker hjälp för symtom relaterade till psykisk ohälsa. Genrebild.

Foto: Mickan Mörk/TT

Uppsala2025-05-22 06:14
  • Bup i Uppsala har lyckats korta väntetiderna för adhd-utredningar från 1 år till 1-2 månader, trots en kraftig ökning av adhd-utredningar.
  • Verksamhetschefen Anneli Blom har förändrat organisationen genom att centralisera alla nybesök till en mottagning och starta en bred utredning vid första besöket, vilket har minskat trycket på Bup-akuten.
  • Trots förbättringar är det fortfarande lång väntetid för att få behandling efter en fastställd diagnos. Regeringen har nu avsatt 50 miljoner kronor för att korta Bup-köerna nationellt.

Den psykiska ohälsan bland barn ökar kraftigt, liksom trycket på BUP i Uppsala. Förra året ökade antalet barn och unga som sökte vård hos Bup i Uppsala med 13 procent.

Framför allt ökar efterfrågan på adhd-diagnoser varje år och har mer än fördubblats mellan 2017 och 2024.

Samtidigt har köerna kortats de senaste två åren.

Verksamhetschefen Anneli Blom anställdes 2021 med ett uttalat mandat att förändra organisationen. Hennes recept blev att jobba annorlunda:

Från februari 2023 centraliserades alla nybesök till en och samma mottagning. Vid första besöket startas numera en bred utredning, oavsett vad som står i själva remissen. Söker barnet för ångest, tittar man på om det finns en adhd-diagnos, men också på hur den unge har det rent socialt.

Anneli Blom, verksamhetschef på Bup i Uppsala, och statsminister Ulf Kristersson (M).
Anneli Blom, verksamhetschef på Bup i Uppsala, och statsminister Ulf Kristersson (M).

– Förr bollade vi patienter mellan olika avdelningar, med en remisshantering som tog tid. I dag kan vi sätta en diagnos på många redan vid andra besöket, till exempel enklare diagnoser som adhd, ångest eller depression, säger Anneli Blom.

Det har förkortat tiden från att remiss skickats in till start av utredning från 1 år till mellan 1 och 2 månader. 

En fördjupad utredning om man har mer komplexa diagnoser, som autism, startar inom 4 till 6 månader. 

Är det rimligt att behöva vänta så länge när barnet behöver hjälp?

– Nej det är självklart för lång tid, och för att korta väntetiden har vi ett avtal med en extern utförare som genomför fördjupade utredningar på uppdrag av oss. Vi genomför också en större utbildningssatsning för psykologer som arbetar på Bup start för att fler ska få kompetens att genomföra autismutredningar, säger Anneli Blom.

Adhd-diagnoserna bland unga ökar och därmed trycket på Bup. Arkivbild.
Adhd-diagnoserna bland unga ökar och därmed trycket på Bup. Arkivbild.

Efter omorganisationen har trycket på Bup-akuten minskat.

– Dels handlar det om att man inte väntar på utredning lika länge, man hinner inte bli så dålig att man måste söka akut. Men det handlar också om att vi numera träffar mer rätt, behandlingen blir mer effektiv.

Men samtidigt som köerna för adhd-utredning minskat är det lång kö för att få en behandling. Snittet för att få läkemedel efter en fastställd diagnos är sex månader.

– Just nu är väntetiden för läkemedelsinsättning för adhd lång och det beror på det extra höga inflödet av nya patienter förra året och att den ökningen ser likadan ut även i år, säger Anneli Blom.

Niel Ormerod (V) regionråd, ser köerna hos Bup som ett av de stora samhällsproblemen.
Niel Ormerod (V) regionråd, ser köerna hos Bup som ett av de stora samhällsproblemen.

Att korta köerna är en stark prio både för regionen och för regeringen. Regionstyret lägger 10 miljoner kronor på detta i budgeten för 2025 och 10 miljoner till för 2026. Neil Ormerod (V) regionråd i styret, inser att detta inte räcker för att få bort alla köer, men att det är en början.

– Vi gör med det här det vi kan för att stärka Bup och korta köerna. Men Bup kan inte lösa allt. Mycket av problemen för dessa barn handlar om vårt samhälle, stressen och pressen på barn ökar, så skolorna behöver ha bra arbetsmiljö för barnen, och det behövs ett ökat stöd till föräldrarna som ska hjälpa sina barn både inom region och kommun. Sjukvården för barn utanför sjukhusen är för svag och behöver satsas på, säger han.  

För att klara av att korta Bup-köerna nationellt har regeringen avsatt 50 miljoner kronor i vårändringsbudgeten. Totalt satsar regeringen 550 miljoner på psykiatrin i landet.

Statsminister Ulf Kristersson (M) besöker Bup i Uppsala april 2025, till höger Carin Wilhelmsdotter, chefsläkare.
Statsminister Ulf Kristersson (M) besöker Bup i Uppsala april 2025, till höger Carin Wilhelmsdotter, chefsläkare.

Hur mycket som kommer Uppsala till del ska beslutas senare i vår. Men det handlar om ett prestationsbaserat tillägg som bygger på hur väl man uppfyller vårdgarantin. Visar man förbättring ökar summan, alltså.

– För pengarna kan vi anställa fler, och det hjälper mycket även om det handlar om tillfälliga anställningar, säger Anneli Blom.

I april besökte statsminister Ulf Kristersson (M) Bup i Uppsala för att bilda sig en uppfattning om hur arbetet med barns och ungas psykiska hälsa ser ut.

– Det har varit intressant att höra om det nya sättet att jobba, säger Ulf Kristersson efter besöket.

Men han hyser också en viss oro över att efterfrågan ökar.

– Ökningen varje år ställer krav förstås, hur ska man möta det? Kan skolan upptäcka saker tidigare? Kan elevhälsan och primärvården göra mer?

Statsminister Ulf Kristersson (M) besöker Bup i Uppsala april 2025, till höger Carin Wilhelmsdotter, chefsläkare.
Statsminister Ulf Kristersson (M) besöker Bup i Uppsala april 2025, till höger Carin Wilhelmsdotter, chefsläkare.

Ulf Kristersson har ett personligt intresse för ämnet ska det visa sig.

– Tre gånger i mitt liv har jag sett det yttersta priset för psykisk ohälsa. Det har varit unga män som tagit sina liv, en släkting, en arbetskamrat, en bekant till familjen. Det har rört sig om helt olika situationer, men vid alla tillfällen ställde vi som stod nära oss frågan: hade vi kunnat göra mer?

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!