Kritik mot favorisering av KBT

2636 personer, varav ett 70-tal i Uppsala verksamma psykoterapeuter, psykologer och psykiatriker, har undertecknat namninsamlingen. Enligt undertecknarna är det inte bevisat att kognitiv beteendeterapi, KBT, har bättre effekter än andra terapiformer. "Som behandlare med egen legitimation finner vi delar av Socialstyrelsens riktlinjer avseende depressions- och ångesttillstånd tveksamma i förhållande till de etiska regler vi har att följa", skriver undertecknarna. De menar att Socialstyrelsens riktlinjer innebär ett underkännande av patientens förmåga att välja inriktning på terapin. "Samtidigt försätter det oss i ett yrkesetiskt dilemma då vi ska ansvara för kvaliteten och konsekvenserna för vår yrkesutövning", skriver man i brevet till socialministern.

Uppsalabon Madeleine Gauffin, legitimerad psykolog och psykoterapeut, känd som expert i Svenska Dagbladets rådgivning, är en av dem som skrivit på uppropet mot Socialstyrelsens förslag.
- Jag tycker att det är mycket synd att en så mäktig instans går ut med sådana rekommendationer. Att ställa metoder mot varandra är aldrig bra, det leder till minskad valfrihet för den individ som redan är i stort behov av hjälp.
- KBT kan vara bra vid viss problematik eller för personer som av olika skäl inte vill eller kan gå in i en psykodynamisk behandling. För mig representerar de olika metoderna olika sätt att se på människan. Det är lätt att psyket förytligas. Våra sår och trasigheter finns djupt inom oss och inte primärt i vårt intellekt, säger hon till UNT.

Kritik mot favorisering av KBT

Ordkriget mellan anhängare av olika behandlingsmetoder inom psykologin fortsätter. I ett brev med en medföljande namninsamling till socialminister Göran Hägglund kritiseras förslaget att kognitiv beteendeterapi ska vara den terapi som rekommenderas i landstingens vård.