Kritik mot krisberedskapen

Business Risk management, ett konsultföretag med affärsintressen i kommunala beredskapsfrågor, har låtit undersöka hur kommunerna använt de statliga krispengarna. Uppsala hör till de kommuner som får kritik för bristfällig redovisning och att 17,5 miljoner gått in i brandförsvarets rambudget. Där ska pengarna ha använts till bland annat lokalhyror, personalkostnader och reparation av maskiner, hävdar företaget.
– Det är inte uttryckligen förbjudet att placera pengarna i brandförsvaret men det är inte alls dit pengarna är tänkta att gå, säger BRM:s vd Johan Färm.

Företaget hänvisar till undersökningen som bygger på enkätsvar från kommunerna och offentlig ekonomisk redovisning. Enligt den har drygt var fjärde kommun fortfarande inte ens analyserat vilka risker och sårbarheter som finns i kommunen. Uppsala hör enligt undersökningen till de kommuner som saknar forum för samverkan med andra aktörer i kommunen. Johan Färm menar att en sådan samverkan behövs i takt med att allt fler offentliga verksamheter som vård och skola privatiseras.
– Även om kommunen själv tränar för att bli duktig så hjälper inte det, eftersom man inte prövat sin samverkan med privata aktörer.

Kommunalrådet Gunnar Hedberg tillbakavisar kritiken. Han hänvisar till att länsstyrelsen gör årliga uppföljningar av hur de statliga krispengarna hanterats.
– Jag har inte gått igenom räkenskaperna men förlitar mig på att myndigheten hade slagit ner på det om pengarna använts på fel sätt. Det är ett företag, inte beredskapsmyndigheten, som står bakom undersökningen.
Är krisberedskapen i Uppsala bättre än tidigare?
– Jag har varit med sedan Estoniaolyckan 1994. Då blev Uppsala ett föredöme för hela landet. Krisberedskapen nu är lika bra som vid Estoniaolyckan och som den varit därefter.
Gunnar Hedberg säger att det finns ett samarbete med den privata sektorn om krisberedskap.
– Men om det sker tillräckligt systematiskt vågar jag inte påstå.