Väntetider på flera år. Brist på personal. Människor som begått självmord efter att de inte fått träffa psykolog eller läkare. I slutet av förra året granskade UNT den psykiatriska vården i Uppsala och belyste flera brister. Nu har även landstingets revisorer i Uppsala län granskat psykiatrin vid Akademiska sjukhuset med hjälp av en utomstående byrå. Resultatet visar att de patienter som är mest sjuka får, med få undantag, tillgång till den hälso- och sjukvård som de behöver. Men att patienterna upplever att psykiatrins tillgänglighet har försämrats under de senaste åren och att det är svårt att få träffa en psykolog.
Elisabeth Axberg vid brukarföreningen Attention är positiv till att granskningen har gjorts men tycker att flera faktorer saknas.
– Det framgår exempelvis inte hur långa väntetiderna är eller vilka svårigheter det kan vara att få kontakt med vårdpersonal. De har heller inte intervjuat någon av brukarföreningarna vilket jag tycker är märkligt, vi har ju kontakt med så många som berörs, säger hon.
Det som revisorerna främst lyfter fram är att den politiska styrningen från landstinget är otillräcklig. Kritiken går ut på att politikerna sagt sig vilja uppnå en vård som är patientfokuserad, men att de i praktiken sedan inte satt upp några mål eller riktlinjer för hur man ska uppnå den vården eller gjort några uppföljningar.
– Jag delar den kritiken. Nu får vi ett kvitto på det som vi under ganska lång tid har kritiserat den tidigare borgerliga majoriteten för, nämligen att politiken inte har haft en tydlighet när det gäller viljeinriktning och arbetet inom det här området, säger Vivanne Macdisi (S) är ny ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen.
Men ni i den nya majoriteten har ju också varit en del av det här politiska systemet, vilket ansvar tar ni?
– Den politiska viljan har tidigare varit otroligt fokuserad på telefontider i primärvården och ersättningssystem som premierar snabba, korta besök. Det har tagit fokus från de stora svåra frågorna som exempelvis psykisk ohälsa och en vård som är behovsstyrd. Det har gjort att primärvården inte kunnat lägga det fokus som de skulle kunna ha gjort på att möta personer med psykisk ohälsa vilket experter är eniga om är det som behövs. Då hade även specialistpsykiatrin fått större utrymme att fokusera på de svårt sjuka och kanske klarat budget.
Men kritiken här handlar ju om att ni politiker krasst uttryckt inte har någon koll på vad som sker inom specialistpsykiatrin.
– Vi måste ha en mycket starkare och bättre dialog med verksamheterna. Och det har vi börjat med. Redan innan jul kontaktade jag respektive förvaltning och bad dem att se över de mål som vi politiker nu satt upp för psykiatrin och säga till om de tycker att de är relevanta eller inte.
Enligt Vivianne Macdisi kommer det första ärendet som hälso- och sjukvårdsstyrelsen tar upp vid årets första sammanträde i februari handla om just den psykiatriska vården. Den nya majoriteten har tagit fram förslag till beslut gällande en handlingsplan som ska komma fram till vad specialistpsykiatrin respektive primärvården ska göra för att bäst förbättra och utveckla vården.
– Politiken och verksamheten måste gå i takt, sida vid sida. Det vill vi få till.
Om handlingsplanen klubbas igenom så är målet att en slutrapport ska vara klar i december. Enligt Elisabeth Axberg råder stor oro bland patienter hur ekvationen ska gå ihop fram tills dess. Speciellt med tanke på att psykiatrin måste spara in 30 miljoner kronor från förra årets budgetunderskott vilket UNT rapporterat om tidigare.
– Det här är ett succesivt arbete. Den här frågan kan inte lösas från en dag till en annan utan vi måste ha ett framtidsfokus, säger Vivianne Macdisi.