16 miljoner kronor mindre per år till grundutbildningen inom humaniora och samhällsvetenskap. Det skulle bli resultatet med den modell för hur resurser ska fördelas inom Uppsala universitet som nu föreslås. Vinnare blir medicin och farmaci, som förutom de 16 miljonerna även får 11,5 miljoner kronor från teknik och naturvetenskap. Det här har fått företrädare för humaniora och samhällsvetenskap att reagera, inte minst beroende på att grundutbildningen ser ut att drabbas av hårdare tider på grund av flera andra faktorer.
– Ett skräckscenario är enligt de siffror vi tagit fram att vi totalt skulle kunna förlora en fjärdel av vår finansiering av grundutbildningen. Det motsvarar en neddragning av en fjärdedel av utbildningstimmarna. Det är lärartid som kostar och i så fall kan det finnas risk att vi får lägga ned vissa ämnesområden, säger Anette Månsson, prodekan på språkvetenskapliga fakulteten.
Men modellen ska kompletteras av så kallade strategiska omfördelningar, och Anette Månsson tror att det skulle ge pengar tillbaka.
– Men det finns ju inga garantier med ett sådant här system, säger hon.
Tanken är att fördela pengar mer effektivt och transparant än i dag. Det ska alltså enkelt synas hur pengar fördelas och varför. Men att modellen systematiskt ger humaniora och samhällsvetenskap mindre pengar är en signal om universitetsledningens inställning. Det menar Sharon Rider, prodekan för historiskt filosofiska fakulteten.
– Skulle området vara tillräckligt viktigt skulle man utforma en modell som säkerställer resurserna. Nu säger ledningen att vi inte ska oroa oss och inte bara titta på tabeller. Det tror jag inte man sagt om medicin och farmaci hade drabbats.
Sharon Rider befarar nu ryckighet och svårigheter för institutionerna att planera sin verksamhet. Varje år ska det förhandlas om fördelningen för att balansera modellens brister.
– Att ha en modell som redan från början underfinansierar och som måste förhandlas varje år är inte särskilt klokt. Det kommer till slut få konsekvenser, säger Sharon Rider.
En annan kritik är att vissa utbildningar riserkar att ”svältas ut” eftersom genomströmningen av studenter får stora effekter. ”Det är orimligt att en resursfördelningsmodell ska få effekter som åligger en universitetsledning att fatta beslut om. Vilken typ av universitet vill Uppsala vara? Viken typ av undervisning ska erbjudas?”, skriver samhällsvetenskapliga fakulteten i sitt remissvar. På onsdag tar konsistoriet, styrelsen, ställning till förslaget.