Det är länge sedan jag slutade att dricka mjölk, mest därför att jag hade tröttnat på smaken. Några studier under senare år pekar på att jag kanske även av hälsoskäl gjorde klokt i att sluta. Ännu återstår dock flera frågor att besvara innan vi säkert vet om mjölk är en direkt orsak till ohälsa eller en oskyldigt utpekad hälsobov.
En huvudfråga gäller forskarnas hypotes att mycket mjölk orsakar en låggradig inflammation i kroppen, som på lång sikt ökar risken för ohälsa och förtida död.
Det kan inte vara särskilt svårt att med blodprover kolla halterna av olika "inflammationsämnen" hos ett begränsat antal personer som lottats till att under en kortare tidsperiod dricka mycket och under en annan litet mjölk. Om halterna är högre när de dricker mycket mjölk bekräftas hypotesen, om inte faller den.
Idealet vore en långtidsstudie som följer dödligheten hos tusentals deltagare som lottats till att antingen dricka mycket eller litet mjölk. Jag har dock svårt att tro att det går att få tillräckligt många deltagare – inte ens om de brinner för forskningen – att hålla fast vid ett dryckesmönster som de själva inte valt och kanske direkt ogillar.
Kritiker av Karl Michaëlssons och hans kollegers förra uppmärksammade mjölkstudie har hävdat att bara en sådan så kallad randomiserad kontrollerad jättestudie kan ge ett säkert svar om mycket mjölk är en hälsorisk.
Forskning handlar om att lägga ett slags pussel. När det gäller en annan hälsorisk, rökning, blev pusselbitarna till sist så många att det inte längre gick att förneka den – trots att inga randomiserade jättestudier hade gjorts.
Några ytterligare pusselbitar behövs för att få en klar bild av om mycket mjölk är en hälsobov. För alla mjölkälskares skull hoppas jag att tillkommande pusselbitar ska visa något annat.