"Kul att göra sin egen krans"
Det var ett uppskattat söndagsnöje för kvinnor att binda dörrkransar till advent. Men gubbarna lyste med sin frånvaro.
Annika Sahlström och Irene Dergel.
Foto: Tor Johnsson
Botaniska trädgården ordnade en kurs för Uppsala trädgårdssällskap förra året. Det var då man insåg att fler kan vara intresserade av att lära sig binda dörrkransar.
Annika Sahlström var en av tjugotalet kvinnor som hade hörsammat erbjudandet. På söndagen stod hon och de övriga samlade i Tropiska växthusets arbetslokal och fick professionell hjälp av två trädgårdsmästare från Botaniska trädgården. Efter ett par timmars arbete kunde deltagarna stoltsera med alldeles egna julkransar som kommer att pryda deras hem till långt efter jul.
- Det är kul att göra sin egen krans att hänga på dörren. I stället för att köpa den har man gjort den själv, säger Annika Sahlström medan hon tar upp de sista stjälkarna från arbetsbänken.
Blir den lika fin som kransen du köper på affären?
- Den blir finare, säger hon och ler.
Irene Dergel hade liksom de övriga deltagarna plockat med sig dekoren från skogen:
- Jag klär kransen med enris, granris, buxbom, kottar och rönnbär... och så blåbärsris.
Det är receptet på en bra dörrkrans?
- Jag tror det. Och det är sånt som är lätt att få tag på i skogen. Jag har aldrig gjort någon krans tidigare.
Varför det bara är kvinnor som vill lära sig binda kransar denna söndag har deltagarna lite olika teorier om:
- Min gubbe är på jakt, men han går i skogen och plockar det här åt mig. Männen har väl inte väckts för det här ännu, säger Gunnel Karlström.
Östen Westman, som besöker lokalen bara för att titta på, anser att förklaringen ligger i att det var en kvinnlig UNT-krönikör som i söndagstidningen tipsade om kransbindningen. Hade en man tipsat så hade minsann fler män varit här, hävdar han och tillägger samtidigt:
- Det är det där pyssliga... jag vet inte hur många män som gillar det.
Så jobbar vi med nyheter