Kungliga äpplen runt 2020

Från mitten av 1900-talet och fram tills idag har den stora ytan, belägen mellan Kungsgården, ångbåtsbryggan, Engelska parken och Barockparken, varit gräsbevuxen med några enstaka fruktträd. Men på 1800-talet fanns där en stor trädgård som försåg slottet med bland annat frukt.

På 1700-talet kallades ytan för Lilla djurgården.
-Fruktodlingarna finns på kartor från 1802. Vi kan inte återskapa den till 100 procent som den såg ut på 1800-talet. Men vi är på god väg att nästan göra det. På 1800-talet var Rosersbergs slott självförsörjande. Med trädgården vill vi visa hur en slottsträdgård såg ut på den tiden, säger Mikael Sackleen som är Statens fastighetsverks förvaltare i Rosersberg.

I slutet av 1800-talet upphörde Rosersbergs ställning som kungligt slott. I och med att den kungliga familjen inte längre bodde där fanns inte behovet av en försörjande trädgård och odlingarna upphörde.

Under 1900-talets första hälft drevs dock en handelsträdgård på platsen. Så sent som 1957 fanns 118 äppelträd kvar, enligt Statens Fastighetsverk. Vad som hände med dessa träd är oklart. Men de lär ha försvunnit hastigt.

Idag är arbetsområdet inhägnat av ett högt staket och så kommer det att vara några år framåt.
-Det beror på att vi måste skydda äppelträden från harar och rådjur. Efter tio år kommer staketet att tas bort, säger han.

Genom trädgården, ner mot bryggan, kommer en ny väg att byggas i samband med arbetet som sker i etapper av ekonomiska skäl. Det är oklart om de grusgångar som fanns på 1800-talet kommer att återskapas.
-Det är inte billigt att återskapa en äppelträdgård med modern bevattning. Därför sker arbetet i tre etapper mellan 2013 och 2020. För att träden ska vara lika stora vid arbetets slut kommer vissa av dem att förkultiveras.

Kent Tyglare från entreprenadfirman ETD jobbar med att gräva hål för de nya äppelträden.
-Jag tror det är 90 träd som ska planteras i första etappen. Vi har fått 38 av dem och väntar på ytterligare två stycken, säger Kent Tyglare.

Statens fastighetsverk hoppas kunna vidareutveckla anläggningen ytterligare när den är klar.
-Det finns inte så många fruktodlingar kvar i Mälardalen. Tanken är att besökarna ska kunna provsmaka och vi har även planer på att starta egen musttillverkning, säger Mikael Sackleen.