En novemberdag 2019 ryckte polisen ut till en adress i Uppsala efter tips om ett våldsbrott i en bostad. Tipset visade sig inte stämma men kom att leda till att andra brottsmisstankar uppdagades.
Utanför lägenheten påträffades nämligen en kvinna som uppgav ett falskt namn för poliserna. Hon hade nyckel till lägenheten men sa att hon inte bodde där. I samma veva anlände en man som var skriven i lägenheten. Han sa först att han inte kände kvinnan men medgav sedan att det var hans exfru.
"Men snälla säg inget till socialen", vädjade han till polisen. Det kom fram att paret ska ha ljugit för att inte bli av med bidrag. Paret uppgavs ha separerat men misstänks i verkligheten ha bott ihop.
Mannen hade inkomster från lön vilket kvinnan saknade. Om de bodde tillsammans skulle de inte ha rätt till socialbidrag eftersom mannen då varit tvungen att försörja henne, skriver polisen i sin utredning.
Den 22-åriga kvinnan åtalas nu för folkbokföringsbrott, det vill säga att hon lämnat falska uppgifter om var hon varit skriven. Kvinnan förnekar brott. Hon har inte skenskrivit sig och det stämmer inte heller att hon ljög för polisen om sin identitet, det var ett missförstånd på grund av språkförbistring, uppger hon.
Det finns inga uppgifter om åtal för bidragsbrott i det aktuella målet.
2018 blev det straffbart att lämna falska uppgifter till folkbokföringen. Lagändringen motiverades av att korrekta adresser är viktigt för en rad samhällsfunktioner, inte minst bidragssystemet. I och med den nya lagen fick Skatteverket rätt att göra hembesök hos misstänkta fuskare och anslagen höjdes för att utföra kontrollerna.
Sedan de nya reglerna infördes för drygt två år sedan har antalet anmälningar i Uppsala för brott mot folkbokföringslagen ökat kraftigt. 2019 gjordes 24 anmälningar och i fjol steg siffran till 80.
Än så länge har det dock avkunnats mycket få domar i Uppsala för folkbokföringsbrott. Ett ärende där det blev fällande dom kom i somras då en Uppsalabo dömdes till 10 500 kronor i böter.
Enligt Magnus Berggren, vice chefsåklagare i Uppsala, finns flera orsaker till att personer lämnar falska uppgifter till folkbokföringen.
– Det kan till exempel vara att någon sysslar med brott och inte vill skylta med sin adress. Ofta finns bidragsbrott med i bakgrunden. Uppgifter om folkbokföring har i många fall betydelse för utredning av andra brott.