Kvinna med MS fick transplantation
För första gången i Sverige har vid Akademiska sjukhuset i Uppsala en patient med sjukdomen multipel skleros (MS) genomgått en transplantation med stamceller. Med behandlingen hoppas läkarna att sjukdomsangreppet stoppats.
Multipel skleros är en neurologisk sjukdom till följd av att kroppens egen immunförsvar av misstag slår snett. I stället för att bekämpa bakterier, virus och andra yttre fiender angrips nervceller i hjärnan och ryggmärgen av felprogrammerade vita blodkropper. Följden är bland annat muskelsvaghet och förlamningar.
Blind på mindre än ett halvår
För det mesta utvecklas multipel skleros långsamt under en följd av år. För den nu med stamceller transplanterade patienten hade sjukdomen däremot ett mycket snabbt och aggressivt förlopp.
Från att ha varit helt frisk blev hon på kortare tid än ett halvår nästan blind och helt förlamad i armarna och benen.
— Att hon med hjälp av bland annat kortison återfick synen och rörlighet i armarna gav oss dock hopp om att den angripna nervvävnaden inte hunnit få obotliga skador. Det var därför vi beslutade att pröva en transplantation med stamceller, säger Jan Fagius.
Benmärgen slogs ut
Stamceller är omogna celler som har förmåga att föröka sig och utvecklas vidare till mer mogna och specialiserade celler. I benmärgen och i liten mängd även ute i själva blodbanan finns stamceller som har förmåga att bilda såväl röda blodkroppar som alla sorters vita blodkroppar.
— Det är sådana ur patientens eget blod framrenade stamceller vi använt och givit tillbaka som dropp i blodet efter det att vår patient först fick så höga doser av cellgifter att hennes benmärg helt slogs ut, säger Jan Fagius.
Återfick känsel
Tanken är att blodstamcellerna ska leta sig tillbaka in i benmärgen och där på nytt börja tillverka alla sorters blodkropper, men utan det "programmeringsfel" som tidigare gjorde att en del av dem angrep nervvävnaden.
— Hittills har patienten återhämtat sig på ett remarkabelt sätt. Hon, som varit totalförlamad i tre månader, har till exempel återfått i stort sett normal känsel och även en viss rörlighet i benen, säger Jan Fagius.
I Sverige har tidigare ingen patient med multipel skleros behandlats med en transplantation av blodstamceller. I Europa och USA har dock sammanlagt åtminstone ett 100-tal patienter med multipel skleros behandlats på detta sätt.
Måste ske tidigt
— Erfarenheterna därifrån visar att transplantationen i stort sett kan släcka ut all sjukdomsaktivitet. Tyvärr har ingreppet oftast skett i ett så sent skede av sjukdomen att patienten hunnit utveckla bestående nervskador. Med tanke på att vår patient haft sjukdomen under så kort tid hoppas vi att hennes möjligheter till återhämtning ska vara betydligt bättre, säger Jan Fagius.
Samtidigt som han ser transplantation av blodstamceller som en metod med potential att bota multipel skleros framhåller han att ett sådant tufft ingrepp aldrig kan bli aktuellt annat än för en liten del av de cirka 12 000 svenskar som har sjukdomen.
— Om vi får in fler patienter med en likartat snabbt förlöpande svår multipel skleros kommer vi dock att överväga att erbjuda honom eller henne den här behandlingsmetoden, säger Jan Fagius.
Så jobbar vi med nyheter