Uppsalaadvokaten Anna Sofia Vikström företräder den drabbade kvinnan.
Nyligen dömdes en man för att ha smygfilmat en kvinna när de båda hade sex. Enligt tingsrätten utsattes hon då för brottet kränkande fotografering. Mannen dömdes dessutom för utpressningsförsök mot kvinnan eftersom han hotade att sprida sexfilmen om hon inte betalade 8 000 kronor.
För att skydda målsäganden vid brott med sexkoppling får enligt lag namnet i allmänhet inte skrivas ut i domen. När Uppsala tingsrätt offentliggjorde domen om sexfilmen hade dock kvinnans för- och efternamn av misstag angetts på flera ställen. Hennes advokat Anna Sofia Vikström säger att kvinnan mår mycket dåligt över det inträffade.
– Hon tycker att det känns som ytterligare en kränkning. Hon överväger att vidta åtgärder, vad det kan bli fråga om behöver vi diskutera, uppger Anna Sofia Vikström.
Justitiekanslerns kansli skriver i mejl till UNT att det är möjligt att få skadestånd i den här typen av ärenden och hänvisar till ett beslut från i januari. Ärendet gäller en flicka som hade utsatts för sexbrott. Malmö tingsrätt skrev ut hennes namn av misstag i domen och flera journalister hann ta del av den omaskade versionen innan lapsusen upptäcktes.
Malmö tingsrätt medgav i en skrivelse till Justitiekanslern, JK, att flickan utsatts för en "allvarlig integritetskränkning". JK beviljade henne 25 000 kronor i skadestånd.
Om kvinnan i Uppsalafallet beviljas skadestånd betalas det av Domstolsverket. I praktiken innebär det att skattebetalarna får ta kostnaden.
En tingsrätt avslöjade namnet på en flicka som hade utsatts för sexbrott. JK beviljade henne 25 000 kronor i skadestånd.
Enligt Mats Sandmark, rådman vid Uppsala tingsrätt, beror felet på den mänskliga faktorn och att man av misstag skickat ut den omaskade domen. Sedan blundern upptäcktes har namnet raderats. Hur många som hunnit ta del av domen där namnet avslöjades kan Mats Sandmark inte svara på.
– Jag ska ta upp det som hänt med tingsrättens kansli så att det inte ska hända igen, säger han.
Av en slump spelar Högsta domstolen, HD, en roll i det här fallet. När domar offentliggörs har de hittills per automatik lagrats i databaser som exempelvis Lexbase. Där kan vem som helst mot en avgift ta del av domarna.
En dom i Högsta domstolen har fått betydelse i kvinnans fall vad gäller möjligheten att komma åt handlingen där hennes namn framgått.
Men i februari kom ett avgörande från HD som kraftigt begränsar åtkomsten till domar i databaserna. UNT har gjort en sökning i en av dessa databaser men där går det inte att hitta den dom där kvinnan förekommer.
Enligt lag gäller sekretess hos domstolar för uppgifter som rör enskilda om det är troligt att personen utsätts för skada om uppgifterna blir offentliga.