Kvinnojouren ska kunna möta fler – har säkrat nytt miljonstöd

Uppsala kvinnojour har säkrat finansiellt stöd från kommunen genom att ingå partnerskap. Därmed är fjolårets budgetkris och politiska strid ett minne blott. 
– Vi är nöjda, säger kvinnojourens ordförande.

Sara Nilsson, ordförande Uppsala kvinnojour, är nöjd med partnerskapet som slutits med socialnämnden. Det ger kvinnojouren minst 2,7 miljoner per år fram till och med 2027.

Sara Nilsson, ordförande Uppsala kvinnojour, är nöjd med partnerskapet som slutits med socialnämnden. Det ger kvinnojouren minst 2,7 miljoner per år fram till och med 2027.

Foto: Johanna Färlin

Uppsala2025-04-02 05:00

Nyheten i korthet

  • Uppsala kvinnojour har ingått ett partnerskap med kommunen för att säkra finansiellt stöd, vilket säkrar kvinnojourens budget flera år framåt.
  • Det nya samarbetet syftar till att stärka stödet för våldsutsatta kvinnor, tjejer och ickebinära.
  • Avtalet, som sträcker sig från 1 januari 2025 till 31 december 2027, garanterar kvinnojouren minst 2,7 miljoner kronor årligen.

Det nya och mer uppstyrda samarbetet mellan kommunen och kvinnojouren ska stärka stödet för våldsutsatta kvinnor, tjejer och ickebinära. 

För ett år sedan miste kvinnojouren nästan 20 procent, en miljon kronor, av det stöd som man byggt verksamheten på. Framför allt var det kraftigt bantade bidraget från socialstyrelsen en svår nöt att knäcka. För att klara budgeten fick jouren varsla personal, en kvinnofridsrådgivare och en kommunikatör fick gå. Man tvingades även dra ned på telefontiderna för att få det att gå ihop. 

Oviljan hos det politiska styret i Uppsala kommun att riva upp fjolårets kommunala budget för att skicka in mer pengar till kvinnojouren orsakade en het politisk debatt, där bland annat Centerpartiet drev på för att få loss mer pengar till kvinnojouren.

Räcker pengarna ni får nu?

– Vi är nöjda. Nu är vi tillbaka på den budgetnivå vi önskar och kan möta behoven med rätt resurser, säger Sara Nilsson, ordförande i Uppsala kvinnojour.

undefined
Sara Nilsson, ordförande Uppsala kvinnojour, är nöjd med partnerskapet som slutits med socialnämnden. Det ger kvinnojouren minst 2,7 miljoner per år fram till och med 2027.

Är det bara fördelar med att bli tajtare med kommunen? 

– Vi har precis slutit avtalet. I juni ska vi ha en första avstämning, men enligt överenskommelsen ska vi i princip jobba på som vi alltid gjort. Det känns som att kommunen tar vår kunskap på allvar, säger Sara Nilsson.

För socialnämndens ordförande Hanna Victoria Mörck (V) är avtalet välkommet.

– Det känns bra att vi är överens. Nu kan vi tillsammans nå fler, och utveckla stödet. Kvinnojouren gör ju redan ett bra arbete. Det är en väldigt viktig verksamhet, som nu kan få mer pengar och långsiktighet, säger hon.

Hon tycker att en överenskommelse över tid, i stället för föreningsbidrag, blir tryggare och mer uppstyrt.

undefined
Socialnämndens ordförande Hanna Victoria Mörck (V) välkomnar samarbetet och hoppas att kommunen ska kunna dra nytta av kvinnojourens kunskaper.

Hanna Victoria Mörck ser fördelar för både kvinnojouren och kommunen.

– Uppsala kvinnojour har lång erfarenhet av att hjälpa och god förmåga att nå ut med information. Det gäller inte alltid kommunen, eftersom det kan finnas en rädsla för att ha kontakt med myndigheter, säger hon.

Kvinnojouren ställer höga krav på integritet och anonymitet, för att de som söker hjälp ska känna sig trygga. Det kompromissar man inte med, enligt Sara Nilsson.

undefined
Uppsala kvinnojour har funnits sedan början av 1980-talet och har blivit ett viktigt stöd för våldsutsatta kvinnor, tjejer och ickebinära.

– Så har vi jobbat sedan 80-talet och det har visat sig vara framgångsrikt, säger hon.

Överenskommelsen har gjorts mellan socialnämnden och Uppsala kvinnojour och gäller för perioden 1 januari 2025 till och med 31 december 2027. Kvinnojouren får runt 2,7 miljoner kronor för 2025, och en summa som inte får understigas de följande åren.

IOP – vad är det?

Ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) är en överenskommelse om samverkan mellan offentlig (exempelvis kommunen) och idéburen sektor (exempelvis en förening). 

Syftet är att uppnå visst allmännyttigt samhälleligt mål. 

Ett IOP får inte strida mot upphandlings- och statsstödsreglerna. Det ska inte bygga på kommersiell samverkan.

Målet eller målen som ska uppnås ska vara allmännyttiga.

Båda parter ska bidra med resurser till verksamheten. Det behöver inte handla om pengar utan den idéburna parten kan exempelvis bidra med ideellt arbete och den offentliga parten med lokaler eller administrativa resurser.

Källa: Upphandlingsmyndigheten.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!