Kvinnor är mer miljömedvetna
Kvinnor orsakar mindre koldioxutsläpp än män och är mer benägna att förändra sin livsstil för att minska utsläppen. Det är också kvinnor som drabbas hårdast av klimatförändringar.
Foto: SCANPIX
Klimatförändringar ur ett genusperspektiv är inget utbrett forskningsområde, men det finns och under Köpenhamnsmötet kommer frågan att att tas upp. Annika Carlsson-Kanyama, programchef för en grupp forskare på FOI (Totalförsvarets forskningsanstalt) som tar fram underlag åt Sveriges beslutsfattare för klimatanpassningen, ska vara med i paneldebatten.
- För tio år sedan när jag pratade om att män äter mera kött än kvinnor blev folk arga och undrade över vad som var poängen med den här forskningen. Men nu har tiden kommit i kapp, säger hon.
Annika Carlsson-Kanyama har granskat hur energianvändandet skiljer mellan könen och kommit fram till att ensamstående män utan barn gör av med 20 procent mer energi än kvinnor i samma situation. Den största skillnaden beror på att män lägger ner avsevärt mycket mer energi på transporter än vad kvinnor gör. Män köper mera bilar, de kör mer bil och förbrukar mer bränsle.
De länder som Annika Carlsson-Kanyama har granskat är Sverige, Norge, Tyskland och Grekland och mönstren ser ungefär likadana ut. Samma mönster finns hos även unga kvinnor och unga män och det gör att dagens situation riskerar att bli även morgondagens om allt bara rullar på i samma hjulspår.
Att rika personer är större klimatbovar än låginkomsttagare är varken nytt eller svårt att förstå, men pengar förklarar inte allt.
- Även om man jämför inom grupperna hög- och låginkomsttagare är det stora skillnader mellan kvinnor och män.
Att kvinnor är mera benägna att förändra sin livstil för att minska koldioxidutsläppen finns det flera undersökningar som visar. 84 procent av kvinnor anser att det är mycket viktigt att vi gör något åt klimatförändringen, medan motsvarande siffra för män är 67 procent. Det visar en rapport från Naturvårdsverket i fjol.
- Vi har gjort attitydundersökningar under många år och genomgående är att kvinnor är mer benägna att förändra sitt eget beteende och villiga att betala mer för klimatvänliga varor, säger Lars Westermark, chef för klimatenheten, Naturvårdsverket.
Betydligt färre män, 43 procent, än kvinnor, 61 procent, får dåligt samvete om de gör saker som är negativa för klimatet.
Det är också kvinnor som drabbas hårdast av konsekvenser av förändringar i klimatet. Under värmeböljan i Frankrike 2003 var det flera kvinnor än män som dog.
- En teori är att de sysslor som äldre kvinnor av tradition gör, inte går att skjuta upp under värmeböljor, som att laga mat, ta hand om barn och tvätta. Medan de äldre männens sysslor inte behöver utföras direkt utan kan vänta någon dag eller mer. Att kvinnor tar mera vätskedrivande mediciner gör dem också mera känsliga för värmen, säger Annika Carlsson-Kanyama.
Men ändå är det utvecklingsländerna som klimatförändringar riskerar att få de mest förödande konsekvenserna. Det är också ifrån Tredje världen som den här typen av genusforskning initierades. Även där tyder mycket på att det blir kvinnor som drabbas hårdast. Vid översvämningar når varningar ut senare till kvinnorna än männen.
- Männen jobbar många gånger i städerna och nås av information. Medan kvinnorna som ofta arbetar i hemmen blir de sista som får veta vad som är på gång. Kvinnor kan inte simma i samma utsträckning, de har kläder som kan göra det svårt att klättar i träd och de har barn vid sin sida som de måste rädda, säger Uppsalaforskaren, Måns Andersson.
Massflykt är en annan möjlig konsekvens.
- Redan i dag är miljöflyktingarna fler än de som flyr från krig. För kvinnor är flyktingläger en plats där de riskerar misshandel och sexuella övergrepp, säger Måns Andersson.
Varför behövs ett genusperspektiv på klimatfrågan?
- Det är viktigt att vi har den kompletta bilden av konsumtion, koldioxidutsläpp, ojämlika effekter och framför allt hur genus påverkar vilka beslut som tas. Politikerna måste få relevant information att ta ställning till, säger Måns Andersson.
Varför behövs ett genusperspektiv på klimatfrågan?
- Jo, med den kunskapen vet vi hur målen och åtgärderna ska utformas för att ge bästa resultat. Män är en viktigt målgrupp för förändringar och nu är det bråttom, säger Annika Carlsson-Kanyama.
Kvinnan:
93 procent ser sig som klimatmedvetna.
69 procent kan tänka sig att sitt mindre kött.
61 procent får dåligt samvete av att göra saker som de tror påverkar klimatet negativt
85 procent återanvänder saker.
29 procent gör ofta klimatmedvetna val när de handlar
82 procent tror att ökad växthuseffekt är något som nu eller i framtiden kommer att påverka oss i Sverige.
53 procent tror att de själva kan göra något för att bromsa klimatförändringen
71 procent kan tänka sig att köra bil långsammare för att minska utsläppen av koldioxid
Lägger 25 procent av sin totala energiförbrukning på transporter.
Mannen:
86 procent ser sig som klimatmedvetna.
58 procent kan tänka sig att äta mindre kött.
43 procent får dåligt samvete av att göra saker som de tror påverkar klimatet negativt
75 procent återanvänder saker.
23 procent gör ofta klimatmedvetna val när de handlar
78 procent tror att ökad växthuseffekt är något som nu eller i framtiden kommer att påverka oss i Sverige.
48 procent tror att de själva kan göra något för att bromsa klimatförändringen
55 procent kan tänka sig att köra bil långsammare för att minska utsläppen av koldioxid
Lägger 40 procent av sin totala energiförbrukning på transporter.
Ensampryl:
Ensamstående män förbrukar 20 procent mer energi än ensamstående kvinnor.
Av dem som dog i samband med värmeböljan i Frankrike 2003 var 65 procent kvinnor.
Källor:Allmänhetens attityder och konsumtionsbeteende kopplat till klimatförädnringen, hösten 2009, (Naturvårdsverket) Gensuperspektiv på allmänhetens kunskaper och attityder till klimatförändringen hösten 2008, (Naturvårdsverket) och Kvinnor, män och energi av Annika Carlsson-Kanyama och Riita Räty
93 procent ser sig som klimatmedvetna.
69 procent kan tänka sig att sitt mindre kött.
61 procent får dåligt samvete av att göra saker som de tror påverkar klimatet negativt
85 procent återanvänder saker.
29 procent gör ofta klimatmedvetna val när de handlar
82 procent tror att ökad växthuseffekt är något som nu eller i framtiden kommer att påverka oss i Sverige.
53 procent tror att de själva kan göra något för att bromsa klimatförändringen
71 procent kan tänka sig att köra bil långsammare för att minska utsläppen av koldioxid
Lägger 25 procent av sin totala energiförbrukning på transporter.
Mannen:
86 procent ser sig som klimatmedvetna.
58 procent kan tänka sig att äta mindre kött.
43 procent får dåligt samvete av att göra saker som de tror påverkar klimatet negativt
75 procent återanvänder saker.
23 procent gör ofta klimatmedvetna val när de handlar
78 procent tror att ökad växthuseffekt är något som nu eller i framtiden kommer att påverka oss i Sverige.
48 procent tror att de själva kan göra något för att bromsa klimatförändringen
55 procent kan tänka sig att köra bil långsammare för att minska utsläppen av koldioxid
Lägger 40 procent av sin totala energiförbrukning på transporter.
Ensampryl:
Ensamstående män förbrukar 20 procent mer energi än ensamstående kvinnor.
Av dem som dog i samband med värmeböljan i Frankrike 2003 var 65 procent kvinnor.
Källor:Allmänhetens attityder och konsumtionsbeteende kopplat till klimatförädnringen, hösten 2009, (Naturvårdsverket) Gensuperspektiv på allmänhetens kunskaper och attityder till klimatförändringen hösten 2008, (Naturvårdsverket) och Kvinnor, män och energi av Annika Carlsson-Kanyama och Riita Räty
Så jobbar vi med nyheter