Det framgår av en ny svensk studie, som publiceras i tidskriften International Journal of Cardiology.
– Våra resultat talar för att primärvården i områden med lägre social status behöver tilldelas mer resurser för att motverka den uppenbara ojämlikheten i vården av patienter med förmaksflimmer, säger forskaren Axel Carlsson vid Karolinska institutet och Uppsala universitet.
Attacker av förmaksflimmer kan kännas mycket obehagliga, men brukar vara ofarliga. På sikt kan dock denna vanliga rubbning av hjärtrytmen leda till att det bildas blodproppar i hjärtat, som förs vidare till hjärnan och orsakar en stroke.
För att sänka risken för stroke rekommenderas att patienter med förmaksflimmer behandlas med det blodförtunnande läkemedlet Waran. Men långt ifrån alla patienter får denna behandling.
– Detta har bara till viss del kunnat förklaras av att behandlingen är olämplig för en del patienter med hög risk för allvarliga blödningar. Vi kan nu visa att var man bor påverkar chansen att få rekommenderad behandling, trots målet lika vård för alla, säger Axel Carlsson.
Studien, som gjorts inom ett projekt lett från Lunds universitet, omfattar drygt 12 000 patienter med förmaksflimmer vid 75 vårdcentraler belägna i hög-, mellan- eller lågstatusområden.
I områdena med högst andel invånare med akademisk utbildning och höga inkomster var behandling med blodförtunnande Waran betydligt vanligare än i områdena där fler invånare hade låg utbildning, låga inkomster och socialbidrag.
– Även när patienten själv hade hög utbildning och goda inkomster var chansen att få rekommenderad behandling sänkt i områden med lägre social status, säger Axel Carlsson.
I stället för blodförtunnande Waran behandlades patienterna i mellan- och lågstatusområdena i högre grad med läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra.
– Visserligen motverkar acetylsalicylsyra uppkomsten av blodproppar, men inte alls lika effektivt som Waran och så mycket som behövs för att förebygga stroke, säger Axel Carlsson.
Waran är mer svårdoserat än acetylsalicylsyra. Därför kontrolleras regelbundet om patienter med Waran får rätt och "lagom" dos.
– En tänkbar förklaring till varför chansen att få rekommenderad behandling är lägre i lågstatusområdena är att patienterna där tycker att Waran-behandlingen verkar så krånglig att de inte vill ha den, en annan att läkarna på vårdcentralerna misstror deras förmåga att klara av den, säger Axel Carlsson.