Katedralskolans utbildning ingår i ett försök med riksrekryterande gymnasiala spetsutbildningar inom matte, samhällsvetenskap, humaniora och naturvetenskap som alliansregeringen startade år 2009. Syftet är att göra det möjligt för gymnasieelever att fördjupa och bredda sina kunskaper inom ett ämnesområde utöver det vanliga nationella programmet, på universitets- eller högskolenivå.
Tjugo utbildningar vid sexton gymnasieskolor i landet har ingått i försöket. Katedralskolan har haft spetsutbildning inom naturvetenskap med bioteknikinriktning.
– Vi har aldrig haft fullt söktryck till utbildningen och nu är de sökande ganska få. De flesta som söker till Katedralskolan vill gå vårt vanliga naturvetenskapliga program och där har ansökningarna ökat så mycket så att vi kommer att inrätta ytterligare en klass i höst. De elever som vill kan läsa inriktningen i bioteknik som valbar kurs på skolan, säger programrektor Anna Storgärds.
En annan anledning till att SLU som varit en part i utbildningen dragit sig ur. Sammantaget gör det att den läggs ned.
Enligt Skolverket är dock inte Katedralskolan unik i landet. Av totalt cirka 1800 utbildningsplatser som ingår i spetsförsöket står hälften tomma. Av de elever som börjat har i genomsnitt 23 procent valt att hoppa av.
– Men det ser olika ut. Det finns en del skolor som är mycket nöjda medan andra har haft svårt att rekrytera elever. Det gäller speciellt till naturvetenskap, matematik och humaniora, säger Ylva Eriksson undervisningsråd vid Skolverket.
Spetsutbildningar i samhällsvetenskap och ekonomi ökade sitt elevintag läsåret 2012-13 men minskade igen förra året.
– Fyra skolor i landet inklusive Katedralskolan i Uppsala har valt att inte längre erbjuda spetsutbildning. Två av dem är med inriktning mot humaniora, de andra mot naturvetenskap. Bland annat i Karlstad som drog in sin spetsutbildning i matematik. Så nu är bara sexton utbildningar kvar i försöksverksamheten, säger Ylva Eriksson.
Enligt Skolverket finns flera anledningar till det svala intresset. En är att vissa spetsprogram inte ger eleverna meritpoäng på samma sätt som ett vanligt gymnasieprogram. Det är också krävande att läsa extra i ett ämne. Vissa elever trivs inte med att bo på annan ort.
Trots lågt söktryck har försöket med spetsutbildning förlängts i flera steg och ska nu pågå till 2022.
Vad gör Skolverket för att öka intresset?
– Det är inte vår uppgift att marknadsföra utbildningarna. Det ska de enskilda skolorna göra, säger Ylva Eriksson.