Läkare kritiserar katastrofrutiner
Vid nationella katastrofer är det viktigt att det finns en katastrofledare med mandat att samordna sjukvårdsinsatserna i riket. Det anser tre läkare vid Akademiska sjukhuset Både alltför små och som nu omotiverat stora mobiliseringar kan annars drabba patienterna, säger chefsläkare Björn Ragnarsson.
— Vi genomför exempelvis ofta katastrofövningar med offentliga myndigheter i respektive län. Nu förväntar vi oss att det till nästa gång också organiseras en nationell samordning av katastrofresurserna, säger Björn Ragnarsson.
Svårt att få information
Händelserna i Sydostasien har de senaste dagarna visat att en av de största bristerna för sjukvården i Sverige är att det är svårt att få information om exempelvis antal skadade och typer av skador. Det ledde till att svensk sjukvård satsade för lite i katastrofområdet och för mycket på hemmaplan, enligt läkarna.
— Att vara ute i ett tidigt skede är viktigt. Därför reagerade vi inom landstingen snabbt. Vi vågade inte vänta på direktiv, utan agerade utifrån den enda information vi kunde få tag i och det var från massmedierna, säger Björn Ragnarsson.
För stor satsning
De tre chefsläkarna som även har framfört sina åsikter på Dagens Nyheters debattsida, anser att om en nationell samordning hade funnits så skulle sjukvårdsteam från Sverige förmodligen ha varit på plats mycket snabbt i katastrofområdet.
— Om vi inte hade lyckats med det så kunde ändå sjukvårdskunniga ha skickats ner till Phuket för att ge information. På det sättet hade vi kunnat planera våra insatser här hemma mycket bättre, säger Björn Ragnarsson.
Att sjukvårdsinsatserna på hemmaplan blir omotiverat stora är något som i sin tur kan störa den ordinarie sjukvården. Senarelagda diagnoser, - behandlingar och - operationer kan bli konsekvensen.
— I Uppsala län har den stora mobiliseringen av resurser inte skadat någon patient. Men det kan vara så i andra landsting. Att katastrofen inträffade under jul och nyår gjorde att vi hade lediga vårdplatser och personal som ställde upp på sin ledighet, säger Björn Ragnarsson.
Enligt honom hade däremot situationen för den ordinarie sjukvården i länet blivit betydligt mer ansträngd om katastrofen hade inträffat i exempelvis februari.
— Vi vill inte peka ut enskilda syndabockar. Men vi vet att det blir fler nationella katastrofer. Därför behövs en nationell organisation för detta, säger Björn Ragnarsson.
Så jobbar vi med nyheter