Videon är inte längre tillgänglig
Som hygienläkare i Uppsala län arbetar Birgitta Lytsy med att förhindra smittspridning och hon är inte nöjd med situationen vid Akademiska sjukhuset.
– Varje vecka får vi rapporter från patienter och personal om att städningen inte är tillräckligt bra. Det handlar till exempel om att städarna jobbar för kort tid i ett rum, det kan röra sig om minuter. Det förekommer så många avvikelser att personalen inte längre orkar rapportera in dem, säger Birgitta Lytsy.
Hon betonar att skulden inte ligger på städpersonalen utan på avtalet mellan landstinget och städfirman ISS som vann upphandlingen efter att ha erbjudit lägsta pris.
Birgitta Lytsy menar att städarna är ålagda att enbart göra exakt vad som står i avtalet och även om det ibland skulle behövas ytterligare rengöring så blir det inte alltid utfört.
– Vi har ställt för låga krav i det nuvarande städavtalet. Vi har heller inte tillräckligt mycket pengar avsatta för att kunna betala för den städning vi önskar. Landstingspolitiker behöver bli medvetna om att rena sjukhus kostar pengar. Vi får det vi betalar för.
2009 utbröt en debatt om städningen av Akademiska sjukhuset. Kritiken var omfattande, bland annat från en överläkare som blev inlagd som patient efter 15 år på sjukhuset.
”När jag går runt på sjukhuset ser jag smuts överallt. Det här är det smutsigaste jag sett”, sa läkaren som hade jobbat på sjukhus i flera länder.
Rengöring av patientnära ytor som sängar, patientbord, duschrum med mera är vårdpersonalens ansvar. Efter debatten 2009 tog sjukhuset fram checklistor som vårdpersonalen ska kryssa i när de städat dessa ytor.
Men enligt Birgitta Lytsy visar en färsk utvärdering att checklistorna inte blir ifyllda eftersom personalen inte hinner städa.
– Det är allvarligt eftersom patientnära ytor ofta är en stor källa till smittspridning.
Nu förbereds en ny städupphandling. Den här gången har hygienexperter som Birgitta Lytsy fått en större roll i upphandlingen. Hon vill att ansvaret för patientnära ytor i avtalet ska läggas över på städpersonalen just för att vårdpersonalen inte hinner.
Hon arbetar även för att städpersonalen ska utbildas i vårdhygien av Akademiska sjukhuset.
Ett problem är Akademiska sjukhusets nedslitna lokaler. Birgitta Lytsy tror att en del av ytorna är så svåra att rengöra att de skulle dömas ut inom andra verksamheter.
Dålig städning kan bli dyrt. Birgitta Lytsy har visat att ett utbrott av en resistent tarmbakterie 2005-2007, vilket misstänks haft samband med bristande hygien, kostade Akademiska sjukhuset cirka 30 miljoner kronor att få bukt med.
Hon säger att kortsiktiga besparingar som att dra ner personal och vårdplatser påskyndar smittspridningen och dessutom blir dyrare i längden.
– Om antalet vårdplatser minskas måste patienterna flyttas runt för att frigöra salar. Personalen hinner inte alltid städa ur och smittorisken ökar.
– Tillräckliga resurser för städning är väl investerade pengar men jag undrar om politikerna har tillräckliga kunskaper i de här frågorna.
Landstingsrådet Ludvig Larsson (FP) håller med om att det är dålig vårdekonomi att spara in på städningen.
– Finns det krav på skärpningar av hygienen måste vi följa det även om det innebär ökade kostnader för till exempel städningen, säger han.