Läkare undviker att påverka anhöriga i organdonationsbeslut
Trots att de allra flesta narkosläkare och neurokirurger själva är positiva till att donera organ är det bara en minoritet av dem som försöker påverka de närmast anghöriga att svara ja när frågan om organdonation kommer upp.
— Svaret är litet förvånande. Jag hade väntat mig en mer aktiv hållning av de flesta läkare som är positiva till organdonation, säger docent Margareta Sanner vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
Hon är huvudansvarig för studien vars syfte är att kartlägga både hinder och möjligheter för organdonation i intensivvården. Det är där frågan om organdonation kan komma upp när patienter dör under respiratorvård.
Positiva
Enligt enkäten anser mer än åtta av tio neurokirurger och narkosläkare, anestesiologer, att deras verksamhetschef, kollegor och arbetskamrater aktivt arbetar för donation av organ. Den stora majoriteten av läkarna är också positiva till att donera sina egna organ.
— Ändå uppger hälften att de när frågan om donation kommer upp försöker att enbart ge information och överlåta att de anhöriga att ta beslutet. Knappt två femtedelar föröker i samtalet skapa förutsättningar för att de närstående ska svara ja, säger Margareta Sanner.
Över hälften av läkarna uppger att de varit med om så emotionellt laddade situationer att de inte velat ta upp frågan om organdonation med anhöriga. Ännu fler anser att donationsfrågan är en extra börda på anhöriga.
— Av en intervjustudie jag gjort bland anhöriga framgår dock att de i regel, oavsett om de är positiva eller negativa till organdonation, tycker att det var helt legitimt att läkarna tog upp frågan med dem, säger Margareta Sanner.
I Sverige råder sedan flera år brist på organ för transplantationer. Allra längst är patientkön för att få en ny njure från en avliden.
Att mer aktivt våga fråga de närmast anhöriga i de fall den avlidnes inställning till att donera sina organ inte redan är känd skulle enligt enkäten förmodligen kunna öka tillgången på organ till patienterna i transplantationskön.
— Helst skulle läkarna se att alla svenskars inställning till att donera organ registrerades, säger Margareta Sanner.
Enligt enkätsvaren finns också andra hinder för organdonation, till exempel att respiratorbehandlingen avvecklas när det står klart att patientens liv inte kan räddas, men innan dödsfallet ägt rum.
— Läkarnas inställning i denna fråga är motsägelsefull. Även när det inte finns något hopp om att rädda patientens liv anser nio av tio att det är etiskt rätt att ge medicinsk behandling för att bibehålla organen i så bra skick att de kan användas vid en transplantation. Ändå brukar mer än en tredjedel avvecka respiratorbehandlingen när det framgår att patienten inte kommer att överleva, säger Margareta Sanner.
Så jobbar vi med nyheter