Läkaren sade upp sig och fick pris – håller nu webinar

I maj 2016 gav regeringen Rättsmedicinalverket (RMV) grönt ljus att påbörja genomförandet av medicinska åldersbedömningar av personer som sökt uppehållstillstånd. Bakgrunden var att över 160 000 personer hade ansökt om asyl i Sverige 2015 och regeringen ansåg det viktigt att reda ut oklarheter kring ålder och otillförlitliga handlingar hos vissa asylsökande.

Åldersbedömningarna inleddes i mars 2017, men möttes kort därefter av kritik från bland annat Fredrik Tamsen, specialist i rättsmedicin och medicine doktor, som då arbetade vid Rättsmedicinalverket. Han ifrågasatte de vetenskapliga aspekterna av bedömningarna och pekade på flera brister i modellen.

Efter ett tag valde Fredrik Tamsen att säga upp sig i protest. Han upplevde inte att hans kritik togs på allvar. På onsdagen kommer han att hålla ett webinar tillsammans med Svenska Läkarsällskapet för att dela med sig av sina erfarenheter.

– Jag kommer att sammanfatta kritiken mot Rättsmedicinalverkets modell och förklara hur läget ser ut nu. Tanken är att berätta om hur jag tänkt och agerat under den här historien som pågått sedan 2016. Problemet för mig har inte varit medicinska åldersbedömningar generellt, men man måste använda välstuderade metoder på ett vetenskapligt korrekt sätt, säger Fredrik Tamsen.

Ämnet har engagerat Läkarsällskapet under lång tid och det har funnits ett behov av att diskutera frågan. Det menar arrangören Mikael Sandlund, ordförande för delegationen om medicinsk etik.

– Under mötet kommer Fredrik Tamsen att berätta sin historia. Nyligen belönades han med Hippokratespriset och vi hoppas framföra händelserna på ett nyanserat sätt, säger han.

Anledningen till att behovet av åldersbedömningar finns är att många asylsökande inte har med sig identitetspapper som kan styrka deras riktiga ålder. Vid bedömningarna använder sig Rättsmedicinalverket av två oberoende tand- och röntgenläkare, men enligt Mikael Sandlund är det inte tillräckligt.

– Den stora frågan är om man är barn eller vuxen eftersom det finns särskilda rättigheter för de som är barn. Men för att det ska fungera måste vi ha åtgärder baserade på beprövad erfarenhet. Dessutom kan värden för pojkar och flickor skilja sig och då blir det svårt med generella bedömningar, säger han.

På sin hemsida skriver Rättsmedicinalverket att det inte går att fastställa en persons exakta ålder, men att deras bedömning mer är en ungefärlig uppskattningsmetod. Genom att magnetundersöka tand- och skelettmognad hos de asylsökande skulle det gå lättare att bedöma om personen var över eller under 18 år.

– Vi är inte per definition emot åldersbedömningar, det kan tjäna goda syften i vissa fall, men då måste man använda medicinska metoder som respekterar de osäkerheter som finns. För oss är det viktiga därför att kunna diskutera igenom allt noggrannt, säger Mikael Sandlund.

Fredrik Tamsen fyller i:

– I juni 2020 tillsatte regeringen en oberoende granskning av modellen för medicinska åldersbedömningar. Min förhoppning är att man med denna utredning som grund ska byta modell för medicinska åldersbedömningar till en som är grundad i vetenskap och beprövad erfarenhet, säger Fredrik Tamsen.

Mötet kommer att ske via Zoom klockan 17:00-18:00.