Landshövdingen får ny bil trots sparmål

Ledningen för länsstyrelsen vill ogärna tala om dramatik och ekonomisk kris, men medger att det finns problem som måste lösas på kort och på lång sikt.
– Generellt får länsstyrelserna dåligt med pengar från regeringen. Nu har man dessutom tagit bort vissa av våra uppdrag och det är klart att det är utomordentligt tråkigt för ett län som Uppsala som expanderar, säger landshövding Peter Egardt.
De åtgärder länsstyrelsen vidtar i år är att inte förlänga visstidstjänster, skjuta upp rekryteringar, ”samt en del andra nedskärningar”, som chefen för ledningskansliet Peter Huotila uttrycker det.
– Men det blir inga uppsägningar, säger han.

I årets verksamhetsplan listas 16 uppdrag som länsstyrelsen kan få svårt att gå i land med under året när svångremmen dras åt. Där finns verksamhet avseende djurskydd som är av stort intresse för allmänheten, bildandet av naturreservat vid Gräsö, räddningsorganisationens kapacitet i händelse av kärnkraftsolycka, med mera.
–  De här är uppgifter som särskilt måste följas upp med anledning av den ekonomiska situationen. De här måste drabbas så lite som möjligt, säger Peter Huotila.
För att klara den ekonomiska situationen på längre sikt har länsstyrelsen ansökt hos regeringen om utökade anslag med 5 miljoner om året från 2012.
– Men vi ska nog inte hoppas allt för mycket. Vi jobbar med en alternativ plan, säger Peter Huotila.

Samtidigt som beskeden om besparingar gått ut till personalen har landshövding Peter Egardt fått en ny tjänstebil, vilket väckt reaktioner bland personalen. Den nya bilen är en Mercedes s400 Hybrid från 2010, som köpts begagnad för omkring 800 000 kronor.
– Skälen för detta är ekonomi, ergonomi och miljö. Vi sparar 300 000 kronor i driftskostnader på grund av lägre bränsleförbrukning, det är en miljöbil, och jag måste överleva och ha en bil där min rygg klarar sig. Jag arbetar tio timmar i veckan i baksätet, säger Peter Egardt.

Men kan du förstå att en bil för 800 000 kronor sticker i ögonen när det lagts ett sparbeting?
– Jag kan förstå om någon som inte tänkt efter eller kan ekonomi reagerar. Allt handlar om månadskostnaden, och då kan det vara värt några kronor extra för en bil som fungerar.
I ett brev till UNT skriver en anställd: ”Varför inte en biogasFord - med bibehållen respekt och goodwill?”.
– Det vore fullkomligt otänkbart. Var tankar man en biogasbil i Älvkarleby?