Landstinget har räknat fel - igen
Landstingets nya elkraftssystem "Eskil" blir miljontals kronor dyrare än beräknat sedan landstingsservice missbedömt kostnaderna. Politikerna måste skjuta till ytterligare pengar till projekt som redan slukat 224 miljoner kronor. Nu ska landstingsservice verksamhet ses över.
- Får vi inte pengarna så måste vi göra provisoriska lösningar i resten av systemet och det kommer att bli lika dyrt, säger landstingsservice chef Tommy Lenberg.
En rad orsaker har fördyrat projektet. Den största är att landstingsservice inledningsvis planerade för att bygga ett ringmatat nät för ny kraftdistribution. Tidigt i projektet visade det sig att den lösningen inte skulle klara kraven. I stället valde landstingsservice ett så kallat radiellt nät som blir större. Samtidigt ändrades förutsättningarna för sjukhusets framtida utveckling. Flera nya byggnader planerades, bland annat psykiatrins hus, en ny vårdbyggnad, ny brännskadeavdelning och andra projekt som Eskil måste anpassas till.
- Vi var för optimistiska när vi startade för tre år sedan.
Vi bedömde att budgeten skulle hålla, men det var fel. Vi hade då inte kunskap om samtliga etapper i projektet som skulle pågå i sex år. Därför anlitade vi expertis för att kunna hantera de förändringar som vi misstänkte skulle komma i senare etapper, säger Tommy Lenberg.
Varför startade ni projektet om ni inte hade kompetens?
- Innan man handlar upp expertis måste man ha en idé om vad som ska levereras. Vi valde en form som gav oss stor flexibilitet. Skulle vi projekterat anläggningen klart från början och sedan handlat upp så har risken varit att vi suttit med en lösning som var helt fel nu.
Varför tog ni inte in utomstående experter från början?
- Vi hade inte förutsättningar att göra det så tidigt i projektet. Systemet är komplext. Men vi borde ha informerat politikerna om de tekniska förutsättningarna långt tidigare än vi gjorde. Vi räknade med att vi skulle kunna hålla kostnadsramarna, säger Tommy Lenberg.
Landstingsstyrelsen ordförande Erik Weiman (M) var med och tog beslutet om Eskil 2007. Han är kritisk till hur landstingsservice skött hanteringen och vill ha en översyn av hur hela fastighetsförvaltningen fungerar.
- Vi är inte nöjda. Lärdomen är att vi måste skaffa oss ett bättre grepp om hela fastighetsverksamheten. Vi står inför stora investeringsbehov under de kommande åren, säger han.
Om landstingsservice får sina 65 miljoner kronor vill inte Erik Weiman sia om:
- Jag vill gå igenom allt material först och få en extern bedömning gjord.
Visste ni om risken för felbedömningar när ni sade ja till Eskil?
- Vi fick ett underlag och tog beslut om att starta utifrån det. Nu ser vi att vi behöver se över hur vår fastighetsverksamhet fungerar, säger Erik Weiman.
Så jobbar vi med nyheter