LÄng ÄterhÀmtning för isolerade barn
Syskonen Àr inte lÀngre isolerade i lÀgenheten i SÀvja. Men att komma tillbaka till ett normalt liv kan ta tid. Enligt Gun Johansson, som Àr lÀnsbarnombudsman för Uppsala lÀn Àr det den sociala biten som Àr allra viktigast.
- Man kan ta in kunskaper senare Àven om det tar lÀngre tid, men det Àr oerhört primÀrt att kunna umgÄs med andra, med andra ungdomar. Andra kan inte förestÀlla sig vad de hÀr barnen har gÄtt igenom, sÀger Gun Johansson.
I sitt arbete som lÀnsbarnombudsman informerar hon politiker och tjÀnstemÀn i kommuner och landsting om barnkonventionen. Hon menar att pappan, genom sina handlingar, kan ha brutit mot nÀstan alla 54 artiklar i barnkonventionen.
- Det Àr förfÀrligt om det Àr sÄ att de har förvÀgrats socialt umgÀnge och inte kunnat inhÀmta kunskap. Det Àr ett ansvar förÀldrarna har att se till att de fÄr det. Men det Àr allas ansvar att vara uppmÀrksamma och bÀttre pÄ att anmÀla om man misstÀnker att barn far illa.
Att ha varit isolerad pÄ det sÀtt som syskonen i SÀvja ska ha varit kan innebÀra men för livet, menar Gun Johansson.
- De vet antagligen inte hur man möter mÀnniskor. Det som Àr utvecklande för barn Àr att man har ett socialt nÀtverk och som jag har uppfattat det sÄ har det inte varit mycket av det. Det Àr hÀmmande, sÀger hon.
Nu Àr det viktigt att syskonen fÄr mycket hjÀlp, menar hon.
- De behöver psykologhjÀlp och fÄ trÀffa andra. De behöver slussas in pÄ ett varligt sÀtt. Man mÄste fundera pÄ: vad Àr deras trygghet? och bygga utifrÄn det. Lever man i ett begrÀnsat utrymme, en begrÀnsad tillvaro vet man inte vad som finns utanför det hÀr. Man har inga referensramar, sÀger Gun Johansson, men tillÀgger att man inte vet hur barnen har levt nÀr de har vistats utomlands.
Susanne Söderberg, som Àr vikarierande chef för individ- och familjeomsorgen pÄ Uppsala kommun sÀger att det inte finns nÄgra fÀrdiga program för hur man ska möta barn som har utsatts för traumatiska hÀndelser. I stÀllet mÄste man titta pÄ varje individ individuellt och se vad just de behöver hjÀlp med.
- Det kanske Àr samtal eller att bo nÄgon annanstans. De Àr ju fem personer i familjen med individuellt olika behov som vi försöker möta upp, sÀger Susanne Söderberg.
Eftersom flera av syskonen nu Àr över 18 Àr det upp till dem sjÀlva om de vill ha hjÀlp av SocialtjÀnsten. Det Àr viktigt att inte tvinga pÄ nÄgon hjÀlp som de kanske inte vill ha.
- Det Àr inte smÄ barn det handlar om hÀr. NÄgra Àr myndiga och dÄ handlar det om att lyssna var de befinner sig och vad de tycker sjÀlva att de behöver. Man fÄr lyssna pÄ vad de har för drömmar, vad de vill bli, sÀger Susanne Söderberg.
Ăven om kommunen inte har erfarenhet av nĂ„got liknande fall tror Susanne Söderberg att syskonen ska kunna ta igen den eftersatta skolgĂ„ngen.
- Vi har i Sverige en massa olika sÀtt som man kan skaffa sig skolgÄng som vuxen. NÀr flyktingar kommer till Sverige kan de fÄ hjÀlp med det, sÀger hon.
- Sen handlar det om hur man mÄr. Om man mÄr sÄ bra att man Àr mottaglig för att lÀra sig.
MÄnga gÄnger Àr det inte bristen pÄ kunskap som Àr problemet, utan sjÀlvförtroendet och sjÀlvbilden.
Det kan ta tid innan man kan leva ett fungerande liv. Hur snabbt man kan gÄ vidare varierar frÄn person till person, menar Susanne Söderberg.
- Ibland nÀr man har levt i stressade situationer och det sen slÀpper kan man fÄ energi av att man har blivit fri, vilket kan ge motivation. Sen kan det komma ett bakslag nÀr livet kommer i kapp en. Men det kan ocksÄ bli sÄ att om man lever i en familj dÀr hemmet inte Àr tryggt sÄ stÀnger man av. Man lever i nuet och klarar inte av att tÀnka varken bakÄt eller framÄt. DÄ kan det ta tid innan man törs det.
SĂ„ jobbar vi med nyheter