Lång konflikt utan lyckligt slut
På måndagen infaller den internationella barndagen. Runt 6 000 barn i Sverige kommer i år att dras in i vårdnadstvister. UNT berättar idag om två barn i Uppsalatrakten som under så gott som hela sina liv varit föremål för vårdnadskonflikter mellan sina föräldrar.
Här, i Uppsala tingsrätt, har de två barnens situation behandlats rättsligt.
Foto: Robert Henriksson
Sedan dess för de en uppslitande kamp om barnen som involverat advokater, domstolar, socialtjänst och många andra aktörer. Troligen är det en av de mer omfattande vårdnadstvisterna i Uppsala under senare år.
Fallet ger en uppfattning om vilka totalt olika bilder som kan ges i ett och samma vårdnadsmål.
Lisa har polisanmält Erik flera gånger för misshandel och under en period har hoten mot henne bedömts som så allvarliga att han fått besöksförbud. En läkare på Rikskvinnocentrum skrev 2001 ett intyg om att Erik slagit Lisa och att läkaren tre gånger dokumenterat skador efter hans misshandel.
Lisas psykolog har intygat att Erik försökt bryta ner henne psykiskt och även utsatt hennes patient för ett kvävningsförsök. Enligt psykologen har Lisa och barnen tvingats söka skydd på Kvinnojouren i Uppsala.
Ytterligare en inlaga har skrivits av Uppsala Kvinnojour. Där står att Lisa har en varm och kärleksfull relation till sina barn och att inget på minsta sätt tytt på motsatsen under den tid hon bott på Kvinnojourens skyddade boende.
Läkaren på Rikskvinnocentrum gjorde en anmälan till socialtjänsten om att Eriks dotter utsatts för sexuella övergrepp. Lisa hade berättat för läkaren att den då treåriga flickan ofta kliat sig i stjärten och sagt: "Så gör pappa". Läkaren blev övertygad om att Erik gjort något gravt olämpligt, eftersom flickan inte kunde ha hittat på något liknande.
På grund av läkarens anmälan tvingades Erik och dottern läggas in på institution för utredning i sex veckor hösten 2001 där han övervakades varje stund.
Så här långt i berättelsen framgår det som tveklöst att Erik varit en klart olämplig make och far.
Men utredarna friade honom från alla misstankar. "Vår uppfattning om Eriks förmåga att vara en bra förälder är helt klar", skrev de och tillade att han hade en finstämd och naturlig relation till sin dotter.
Utredarna fortsatte:
"Det finns en omvänd könsdiskriminering som uppenbarar sig i detta fall. Vi ser en pappa som gång på gång måste underkasta sig samhällets granskning och bevisa att han är en tillräckligt bra förälder. Hade detta varit fallet om detta gällt en mamma? "
Det visade sig att läkaren som påstått att Erik slagit Lisa helt hade gått på hennes uppgifter. När Lisa senare utfrågades av socialtjänsten hade hon "svårigheter att beskriva misshandelstillfällena".
Lisa har flera gånger anmält Erik för misshandel, men polisen har lagt ner alla anmälningar eftersom det inte gått att styrka brott. Graverande för Erik är att en åklagare beslutade om besöksförbud eftersom det fanns risk att han skulle förfölja sin ex-sambo. Men när det kom fram att Lisa själv sökte upp Erik upphävdes besöksförbudet.
Eriks version är att han aldrig slagit Lisa men själv fått stryk av henne. Ett av barnen har berättat för socialtjänsten att hon sett hur Lisa dragit Erik i håret.
Intyg från psykolog med flera om allt Erik påstås gjort har använts i domstolar under vårdnadstvisten. Där anges som ett faktum att han slagit sin hustru trots att det saknas bevis.
Läkaren som anmälde Erik hade aldrig sett några tecken på obalans hos Lisa.
Men det finns en helt annan bild. 1999 hade Lisa varit inskriven ett halvår på ett utredningshem tillsammans med båda barnen. Hon bedömdes som så psykiskt instabil att det var uteslutet att hon skulle få ta hand om barnen på egen hand.
Det framkom även att Lisa missbrukade läkemedel sedan flera år. Socialtjänsten ansåg att Erik borde ges huvudansvar för barnen för att deras utveckling inte skulle riskeras.
Tingsrätten beslutade först om gemensam vårdnad men båda föräldrarna gick vidare och begärde enskild vårdnad. När fallet kom upp i tingsrätten 2002 ansåg en familjerättssekreterare att barnen skulle placeras hos Erik om någon av föräldrarna skulle väljas ut. Men tingsrätten ansåg att båda fungerade som föräldrar och beslutade att de skulle ha ett barn vardera boende hos sig och viss umgängesrätt med det andra barnet.
Under åren har striden om barnen fortsatt. Båda föräldrar anklagar den andre för att missköta sig. I en utredning betecknas det som om barnen befinner sig i en krigszon vilket kan kosta dem psykisk ohälsa i framtiden.
2003 berättade ett av barnen för en socialsekreterare att hon blivit slagen av mamma på armar, rumpan och benen. 2004 lades mamman och barnen in på ett behandlingshem på begäran av socialtjänsten. Hon var ständigt tablettpåverkad och ansågs i så dåligt psykiskt skick att hon hade svårt att fungera som mor.
2006 konstaterade socialtjänsten att Lisa slagit sin mamma när barnen sett på. Erik har medgett att han en gång i affekt sparkat till sin dotter i rumpan.
2008 larmade kuratorn vid en skola att parets äldsta barn berättat om "uppseendeväckande händelser där både fysiska och psykiska övergrepp från moderns sida finns med som ingredienser" och att flickan inte längre orkar träffa sin mamma.
De båda barnen har under så gott som hela sina liv varit föremål för konflikter mellan föräldrarna som fortsätter att kräva enskild vårdnad. Familjerätten utreder för närvarande vem barnen bör bo hos. Därefter väntar en ny runda i Uppsala tingsrätt som ska försöka lösa vårdnadstvisten.
Kommentar:
Vad är viktigast för barnen?
-Det viktigaste för barnen är att föräldrarna talar väl om varandra när barnen hör på. Det upplever jag att många föräldrar också anstränger sig att göra.
Det säger Britt Louise Marteleur-Agrell, advokat i Uppsala med lång erfarenhet av familjerätt.
Vad kan då samhället göra för att hindra utdragna vårdnadstvister?
- Det är svårt att hitta något enkelt sätt. Frågan är också om det är bra att stoppa processen innan föräldrarna själva tycker att de kommit fram till en någorlunda bra lösning för barnen, säger Britt Louise Marteleur-Agrell.
Hon framhåller dessutom att omständigheterna hela tiden förändras.
- En lösning som fungerar när ett barn är fyra år kanske inte är lämplig när barnet fyllt sju, exempelvis för att ena föräldern har flyttat.
Den som vill överklaga en dom i vårdnadstvist till hovrätten måste efter den första november ha prövningstillstånd. Britt Louise Marteleur-Agrell är tveksam till om det är odelat positivt.
- Ibland kan det vara bra om frågan prövas i ytterligare en instans.
Domstolarna ska enligt lag eftersträva att så långt som möjligt ge föräldrarna gemensam vårdnad. Detta för att barnen ska behålla anknytningen till såväl mamman som pappan. Madeleine Gauffin, leg psykolog och leg psykoterapeut i Uppsala, konstaterar att par som skilt sig ofta fortsätter att strida.
- Många vuxna borde verkligen skärpa sig. I stället låter de hämndbehov ta överhanden vilket går ut över barnen. Barn vill i allmänhet att föräldrarna ska bo tillsammans. Inte nog med att de under en skilsmässa får se föräldrarna flytta isär, de får även uppleva hur mamma och pappa bråkar med varandra.
Madeleine Gauffin är tveksam till om gemensam vårdnad är en bra lösning i de fall konflikterna är mycket djupgående utan menar att det ibland är bättre med enskild vårdnad.
Barn som hamnar i kläm vid utdragna vårdnadstvister kan enligt Madeleine Gauffin reagera genom att bli oroliga, nedstämda eller bråkiga. Om bråken blåser över relativt snabbt tror hon inte att det behöver sätta några bestående spår hos barnen.
Vad är viktigast för barnen?
-Det viktigaste för barnen är att föräldrarna talar väl om varandra när barnen hör på. Det upplever jag att många föräldrar också anstränger sig att göra.
Det säger Britt Louise Marteleur-Agrell, advokat i Uppsala med lång erfarenhet av familjerätt.
Vad kan då samhället göra för att hindra utdragna vårdnadstvister?
- Det är svårt att hitta något enkelt sätt. Frågan är också om det är bra att stoppa processen innan föräldrarna själva tycker att de kommit fram till en någorlunda bra lösning för barnen, säger Britt Louise Marteleur-Agrell.
Hon framhåller dessutom att omständigheterna hela tiden förändras.
- En lösning som fungerar när ett barn är fyra år kanske inte är lämplig när barnet fyllt sju, exempelvis för att ena föräldern har flyttat.
Den som vill överklaga en dom i vårdnadstvist till hovrätten måste efter den första november ha prövningstillstånd. Britt Louise Marteleur-Agrell är tveksam till om det är odelat positivt.
- Ibland kan det vara bra om frågan prövas i ytterligare en instans.
Domstolarna ska enligt lag eftersträva att så långt som möjligt ge föräldrarna gemensam vårdnad. Detta för att barnen ska behålla anknytningen till såväl mamman som pappan. Madeleine Gauffin, leg psykolog och leg psykoterapeut i Uppsala, konstaterar att par som skilt sig ofta fortsätter att strida.
- Många vuxna borde verkligen skärpa sig. I stället låter de hämndbehov ta överhanden vilket går ut över barnen. Barn vill i allmänhet att föräldrarna ska bo tillsammans. Inte nog med att de under en skilsmässa får se föräldrarna flytta isär, de får även uppleva hur mamma och pappa bråkar med varandra.
Madeleine Gauffin är tveksam till om gemensam vårdnad är en bra lösning i de fall konflikterna är mycket djupgående utan menar att det ibland är bättre med enskild vårdnad.
Barn som hamnar i kläm vid utdragna vårdnadstvister kan enligt Madeleine Gauffin reagera genom att bli oroliga, nedstämda eller bråkiga. Om bråken blåser över relativt snabbt tror hon inte att det behöver sätta några bestående spår hos barnen.
Så jobbar vi med nyheter