Ebbe Höglund bor i Slavsta öster om Uppsala. Han är 86 år. Efter att ha trillat omkull och brutit lårbenet kan han bara gå kortare sträckor med rullator, annars får han ont i benen. Han är ensamstående och brukar ta bilen till Årstagården för att äta lunch. För att klara det fick han förra året ett p-tillstånd för rörelsehindrade. Men en dag i januari när han kom ut från Årstagården hade han fått p-böter på 800 kronor.
– Mitt p-tillstånd hade gått ut. Det gällde bra ett år, säger Ebbe Höglund.
Läs mer: Hans, 78, är lungsjuk - nekas parkeringstillstånd
Han fick hjälp av sin sonhustru Carina Höglund att ansöka om ett nytt. Men Uppsala kommun avslog hans ansökan. Kommunen ansåg inte längre att han hade behov av p-tillstånd, trots att inget förändrats.
– Jag ringde upp kommunen och berättade att han har lika ont och går lika illa som tidigare, men det hjälpte inte, säger Carina Höglund.
Ebbe överklagade till Länsstyrelsen som krävde ett nytt läkarintyg. Ärendet gick sedan vidare till Transportstyrelsen i Borlänge för avgörande. Där har det fastnat.
– De säger att de har massor att göra och vet inte när Ebbes överklagan är behandlad. Vi fick rådet att göra en ny ansökan hos kommunen. Det skulle gå fortare, säger Carina Höglund.
Uppsala kommun vill inte kommentera just Ebbe Höglunds fall. Men Thomas Blombäck som är enhetschef vid stadsbyggnadsförvaltningen säger att kommunen alltid gör en ny prövning när ett p-tillstånd gått ut.
– De görs utifrån de förutsättningar som föreligger just då, bland annat läkarutlåtanden, säger han.
Betyder det inget att en person haft p-tillstånd tidigare och är så gammal så att man kan förvänta sig att förutsättningarna inte förändrats?
– Vi utgår från de lagar och regler som gäller och vad som står i ansökan. Det kan innebära att en äldre person som tidigare haft p-tillstånd senare kan anses klara sig utan, säger Thomas Blombäck.
Han påpekar att alla beslut går att överklaga till flera instanser.
Under tiden tvingas Ebbe Höglund ta sig från bilen till Årstagården på värkande ben.
– Samtidigt står platserna för rörelsehindrade som jag använde förut tomma, säger han.
Vad betyder den dagliga turen till Årstagården för dig?
– Väldigt mycket. Jag får mat, kommer ut ett tag och träffar kompisar. Annars blir det väldigt ensamt att bara sitta i lägenheten, trots att hemtjänsten kommer flera gånger om dagen. Jag kunde aldrig drömma om att det skulle bli så här, säger Ebbe Höglund.