Generationer av skolbarn minns flourtantens diskreta knackning på klassrumsdörren. Så skred hon in, bärande på en bricka fylld av små plastmuggar med fluor och uppmanade oss elever att skölja en stund som kändes som en evighet innan man fick spotta.
I Uppsala län hör skolorna i Knivsta kommun till de flitigaste, men fluorbehandling förekommer i alla kommuner utom Uppsala.
– Här finns det fluor naturligt i dricksvattnet, säger Pia Gabre.
Den klassiska sköljningen en gång i veckan eller varannan vecka har dock modifierats. Nu jobbar man även med fluorlackning en gång per termin eller intensivsköljning under en period följt av ett längre uppehåll.
– Verksamheten är kopplad till forskning för att se vilka metoder som ger bäst resultat, säger Pia Gabre.
Hon berättar också att insatserna överlag sätts in mer selektivt utifrån kariesförekomst numera. Tidigare var fluorsköljningen lika för alla överallt.
– För oss som är födda på 50-talet betydde den allmänna fluorsköljningen via skolan jättemycket. Den och fluortandkrämen blev räddningen för våra tänder.
Fluortanten gjorde sitt intåg i skolorna på 60-talet, men i takt med bättre tandhälsa så fasades hon ut i början på 90-talet. I början av 2000-talet gjorde hon comeback och sedan 2009 firas fluortantens dag (trots att det finns en och annan fluorfarbror också).
– Fast så mycket firande blir det inte. Våra fluortanter, som oftast är tandsköterskor, jobbar på som vanligt. Och så ringer det journalister förstås, säger Pia Gabre.