Sjukfrånvaron i Uppsala kommun har ökat varje år sedan 2013. Förra året landade den på 6,3 procent.
Drygt 54 procent av dessa 6,3 procent var långtidssjukskrivningar, personer som hade varit sjuka mer än 60 dagar. Det är högst bland kommunerna i Uppsala län.
– Varför sjukskrivningarna ökar vet vi inte men det är en larmsignal. På sikt kan det leda till nya långtidssjukskrivningar, säger projektledaren Kia Solid.
För att stämma i bäcken fick hon och kollegan Helena Aram förra året i uppdrag av Uppsala kommun att starta ett rehabiliteringsprojekt riktat mot de anställda som varit sjukskrivna i 180 dagar eller mer. Totalt var då 308 personer i den situationen. De flesta hade varit sjukskriva mellan 1,5 och två år. Men det fanns också de som hade varit borta både 15, 16 och 17 år, enligt Helena Aram.
– Tanken är att beta av kön med långtidssjukskrivna så att det finns resurser för att ta hand om nya sjukfall i tid. Vi började kontakta de första i maj förra året. De flesta arbetade inom utbildningsförvaltningen och vård och omsorg där sjukskrivningstalen är som högst, säger Helena Aram.
Projektet har slagit väl ut. På bara ett halvår har 97 av 161 personer, vars sjukskrivningar avslutats, återgått till sitt arbete. Av resterande har 21 valt att satsa på nytt jobb utanför kommunen. Några har sagt upp sig eller hittat ett annat arbete.
De flesta har blivit sjukskrivna på grund av smärta och utmattningssyndrom. Men stress och psykisk ohälsa är kanske vanligast.
De personer som ingått i projektet har valts ut från tre grupper: de vars sjukskrivningar bara rullat på utan att de blivit omhändertagna, personer som haft en process med regelbundna samtal med sin arbetsgivare, och personer där sjukskrivningen rullat på men där det inte varit läge att gå in med samtal eller åtgärder på grund av att de mått väldigt dåligt.
Hur kan vissa sjukskrivningar rulla på utan åtgärder?
– Har man varit sjukskriven mycket länge så är det inte ovanligt att man helt tappar kontakten med sin arbetsplats. Chefer slutar och nya tar vid. Ofta är cheferna glada för att vi kommit in och tagit tag i situationen. Vi fungerar som en insatsstyrka, säger Kia Solid.
Hon och Helena Aram har inte använt sig av någon mirakelmedicin utan kartlagt den sjukskrivnes situation och sedan samlat alla berörda parter för att se vad som är möjligt att göra. Samtalen utmynnar i en handlingsplan där också försäkringskassa och företagshälsovård kan involveras.
För den sjukskrivne kan mötet med Kia Solid och Helena Aram vara svårt. Efter många år hemma har hen ofta börjat identifierar sig med sin situation och det finns en rädsla för att ta steget ur sin sjukskrivning. Ibland är bilden av sjukskrivningen mer komplex än någon känt till.
– Kanske en person är sjukskriven för ryggont, men det visar sig i våra samtal att det också handlar om ångest och oro eller andra personliga problem. Sånt missar ofta sjukvården, säger Kia Solid.
– En del bli rädda och osäkra för vad samtalen ska leda till. När vi kommer så känner de sig ifrågasatta och kan bli arga. Men genom att lyssna, ställa de obekväma frågorna och våga sätta ned foten när det behövs så kan vi få dem att inse att deras situation behöver ändras, säger Helena Aram.
Finns det inte risk för att ni tvingar iväg folk till jobbet som skulle behöva vara kvar hemma?
– Är man tillräckligt dålig så ska man naturligtvis vara sjukskriven. Men går det lång tid så blir både den sjukskrivne och arbetsgivaren passiv. Då är det viktigt att någon utifrån kan komma in och se på situationen med nya ögon, säger Kia Solid och Helena Aram.