Lantz X 2 om samarbete

Personer med samarbetssvårigheter är det ont om, anser Annika Lantz vid psykologiska institutionen i Uppsala, och radioprataren Annika Lantz, hon gillar att samarbeta. Men bara med flexibla människor. Ja, hur funkar det egentligen, det här med att göra saker tillsammans?

Foto: Scanpix, Annika af Klercker

Uppsala2009-03-11 08:00
Annika Lantz, radiopratare



Hon är medveten om att hon tar mycket plats, att det kan vara svårt för andra att hänga med i hennes kvicktänkthet och att dagsformen har toppar och dalar.

Hur är du då att samarbeta med?
- Du måste vara flexibel och tänka brett för att stå ut med mig. Till humöret är jag väldigt mycket upp och ned, mest upp fast vissa dagar går jag ner mig helt. På whiteboardtavlan på jobbet skriver jag med stora bokstäver när jag ska ha mens och då fattar alla "ja, ja, det är en sådan dag i dag", säger radioprataren och tv-profilen Annika Lantz med ett självironiskt skratt.

Annika Lantz har fått priser för sin programledarroll på Sveriges Radio. Just nu hörs hon i det purfärska och humorbaserade pratprogrammet Lantz i P1 där hon tar upp dagsaktuella ämnen med sina gäster.
Det är Annika Lantz som är frontfiguren, det är själva idén bakom programmet. Men det är fler än hon som ligger bakom sändningarna. Redaktionen består också av en gruppchef och två producenter. Annika Lantz beskriver det som ett riktigt lagarbete, fast det är hon som lägger sista handen vid manuset före sändning.
- Det gäller att hitta prestigelösa medarbetare som kommer med bra idéer och som klarar av att verka i det tysta. I den här branschen finns det väldigt många egon som vill ta åt sig äran, trots att det bara är program­ledaren som ska synas.

Egentligen har Annika Lantz inte funderat så mycket över varför hon gillar att jobba ihop med andra människor. Hon tänker en stund och kommer fram till att hon tycker om att bolla idéer och skapa någonting ihop med andra. Men det funkar bara om hon hittar folk som förstår hur hon tänker.
- För tillfället är det faktiskt väldigt lätt för mig att samarbeta, eftersom jag har så bra medarbetare, säger hon.

Hur märker du om någon är svår att samarbeta med?
- Det måste finnas en lyhördhet, en nyfikenhet och viss mått av ödmjukhet. Jag har haft personer på anställningsintervju som börjat med att klanka ned på mitt program. Då känner jag direkt att det här kommer aldrig att funka. Det är alltid män som försökt visa sig på styva linan. De kanske tror att den råa jargongen går hem. För mig blir det bara falskt.
Något som alltid funkar för att skapa en bra stämning är att skämta om sina tillkortakommanden, tycker Annika Lantz. Humor får medarbetarna att känna sig trygga.
- Jag tror att jag får folk att känna sig välkomna, att atmosfären är tillåtande. Kan det vara för att jag är snäll? Ja, jag är nog väldig snäll. Jag vill att folk ska känna att jag tror på dem.


Annika Lantz, psykolog och docent



Att samarbetssvårigheter bara skulle bero på vissa individers personlighet stämmer inte, menar Annika Lantz, psykolog och docent vid psykologiska institutionen i Uppsala.

Hon vet en hel del om hur det ser ut på arbetsplatser och menar att individers personliga egenskaper spelar en viss roll när samspelet inte fungerar. Men samarbetssvårigheter beror också på hur arbetet är utformat och hur organisationen fungerar. Social kompetens har enligt Annika Lantz en underordnad betydelse, det påverkar, men är inte den viktigaste faktorn.
- Snarare visar forskning att det beror på bristfälliga förutsättningar när det inte fungerar. Det om något saboterar samspelet, säger Annika Lantz.

Dåliga förutsättningar kan vara bristande information, att alla inte får vara med och sätta upp målen och bidra med sin kompetens, tidsnöd, oklara arbetsuppgifter och ett otryggt arbetsklimat.
Det är sällan hon stött på situationer där samarbetet spårat ur på grund av en enskild individ. I så fall har den personen fått klä skott för att förutsättningarna brustit.
- Människan är ett socialt djur, vi har en grundvilja att samarbeta och det är bra att alla är olika. Kreativa och innovativa grupparbeten kännetecknas av att man utnyttjar varandras olikheter, säger Annika Lantz och fortsätter:
- Men visst kan det uppstå konflikter i alla relationer. Är man en stabil person har man lättare för att tackla svårigheterna. En mindre stabil person väljer oftast att avbryta samarbetet eller trappa upp konflikten.

En sak som präglar grupparbeten är att folk tar på sig olika roller. En får vara ordningsman, en annan den drivande och någon åker snålskjuts. Vad var och en bidrar med påverkar utfallet. Då krävs det att någon tar kommandot och styr upp arbetet så att alla blir delaktiga.
Det går att öva upp förmågan till samarbete. Om man analyserar tidigare händelser som gått snett och ser ett mönster i hur man förhåller sig till andra, har man lättare att ändra på sig.
Ska man lyfta fram en personlig egenskap som underlättar samarbete tycker Annika Lantz att snällhet räcker långt.

Personer som är snälla och respektfulla har inga problem att samarbeta. De kan skilja stort från smått och prioritera. Det i sin tur leder till ett tillåtande klimat. Och finns det, kommer det bästa fram ur varje individ. Det blir vad man kallar ett framgångsrikt samarbete.
Bosse Angelöw, föreläsare och författare till flera böcker om socialt samspel, vet vad det är som gör att samarbete inte fungerar.

- Utmärkande för att konflikter uppstår är att vi lätt fastnar i ett rätt- och feltänkande. "Mina åsikter är de rätta. Därför viker jag mig inte en tum". Människor som är stressade låter också inre spänningar gå ut över relationen, säger Bosse Angelöw.
Ska relationer fungera krävs det att man har en samstämmig åsikt om hur man behandlar andra människor. Bosse Angelöw brukar likna det vid en stor pizza. Degen representerar värderingar och normer. Sen lägger man på olika ingredienser, olika synsätt, som ska fungera ihop.

Samarbete kräver också förståelse för varandras olikheter och självkännedom. Förstår man sina egna tankar, handlingar och känslor har man lättare att kommunicera med andra människor och leva sig in i andras känslor.
Är man en person som ger med sig och lyssnar på alla andra är det lätt hänt att ens egna vilja får stå tillbaka. Vad gör man då?
- Bara för att andra tar kommandot ska man inte vika sig platt. Du har ett personligt ansvar och måste stå upp för din åsikt. En tyst person påverkar samarbetet lika mycket som en som tar plats, säger Bosse Angelöw.
Personer med stark vinnarinstinkt kör å andra sidan lätt över folk. De måste träna på att släppa på prestigen och kompromissa.
Det finns många sätt du kan sabba en relation på. Här är några:

*Du säger att den andre har orsakat problemet och skuldbelägger.
*Du spelar martyr.
*Du har en anklagande attityd.
*Den andre är en hopplös person som inte förstår.
*Du är en besserwisser
*Problemet förnekas.
*Du förhåller dig passiv.
*Du lägger skulden på dig själv.
*Du har en sarkastisk inställning.
*Syndabockstänkande, alltid någon annans fel.
*Du går i försvarsställning.
*Du attackerar med kritik.
*Du drar upp det förflutna
*Du lyssnar inte.
*Du ger lite av dig själv. Anser att om du blottlägger dina känslor kan de vändas emot dig och visa på svaghet.
*Hot om upptrappning av konflikten.
*Du skämtar bort problemet.
*Du vägrar se möjligheter.
*Du involverar bundsförvanter som står på din sida.
*Du lägger fram fakta för att vinna till varje pris.


Så blir du den perfekta samarbetspartnern:
*Du lyssnar och är lyhörd
*Du visar respekt för andras olikheter
*Du ger och tar kritik på ett bra sätt
*Du bjuder på dig själv
*Du är uppriktig med vad du tycker och känner
*Du utgår från att människor har goda avsikter
*Du tar fasta på det som är bra och fungerar
*Du skapar ett tryggt klimat genom en tillåtande attityd
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om