– Nej, låt kaffet vara. Vi torkar upp det sen. Efter intervjun.
Det är mitt förslag men se det tycker inte Görel Kristina Näslund är någon bra idé. Hon öppnar sin handväska och tar fram en servett, böjer sig ner och torkar upp de små kaffefläckarna från golvet. Att skjuta upp saker är inget hon gör längre.
Görel Kristina Näslund som är psykolog och författare från Sigtuna har skrivit boken: ”Kom till skott! – Hur du slutar prokrastinera, får allting gjort, blir älskad av alla och har tid att gå på bio. ”
Den är rätt jobbig att läsa. Inte så att språket är svårt, utan helt enkelt för att det är lätt att känna igen sig de avskräckande exemplen i bokens början. De som illustrerar uppskjutarbeteende, en avart som också kallas prokrastinering och handlar om att man hellre badar katten istället för att plugga till tentan, hellre fyller tvättmaskinen än att skriver färdigt rapporten, hellre läser oviktig mejl än kommer igång med sina arbetsuppgifter på jobbet.
En prokrastinerare är en självsabotör, anser Görel Kristina Näslund. En som lägger krokben för sin egen framgång och sitt välbefinnande. Och det vet hon av egen erfarenhet. Som egenföretagare struntade hon i att göra sin bokföring ända in i det sista. Så här i mars brukade hon ägna ett par veckor åt debet och kredit inför deklarationen.
Men varför skjuter vi upp saker så gärna?
– Människan söker det som är glädjefullt och det finns så mycket glädje runtomkring oss som lockar. I smartphonen, på youtube, tv och det är så otroligt enkelt att försjunka i allt det roliga. I genomsnitt kollar vi 150 gånger i mobilen per dag, säger hon.
Vi föredrar kortsiktigt njutning alltså, och att få omedelbar behovstillfredsställelse.
Men förhalningssjukan beror också på att vi tenderar att uppfatta det som händer i nuet som viktigare än det som komma skall. Det är vanligare att vi skjuter upp långsiktiga projekt där belöningen ligger långt fram i tiden. Och ju fler beslut en sak kräver desto troligare är att det blir skjutet på framtiden.
Vad beror prokrastinering på?
– Ofta handlar det om prestationsångest och osäkerhet. Människor med uppskjutarbeteende ser ofta varje uppgift som ett test på deras förmåga. Om man inte tror sig duga blir förhalandet ett sätt att skydda sig. Och så länge vi inte tar itu med den där svåra uppgiften har vi ingen kritik att frukta, säger Görel Kristina Näslund.
Men det är ett tankefel av stora mått, konstaterar hon också. Om en uppgift inte blir gjord är ju risken överhängande att vi får kritik. Om vi däremot utför den direkt är risken för kritik mindre och chansen till beröm större.
För fyra år sedan skrev jag en artikel om prokrastinering som var ett nytt begrepp då. Det var en tröst att inse att jag inte var ensam om detta osmarta beteende. Men nu är det andra tongångar. Nu säger Görel Kristina Näslund att det känns underbart att ta itu med saker direkt. Själv har hon infört rutinen att bokföra varje dag och det gett henne tid till annat. Hon köpte julklappar i november och slapp alla köer. Hon har också börjat be folk att hjälpa henne med saker som hon inte behärskar istället för att skjuta upp dem. Hon har tänkt ut system för än det ena än det andra. Byta tjänster med vänner och bekanta och använda autogiro är några exempel. Hon tar till och med itu med korgen där det ligger kläder som ska lagas.
Vad fick dig att lägga om kursen?
– Det var när en väninna sa åt mig att det var idiotiskt att förhala bokföringen, säger Görel Kristina Näslund.
Men alla har vi kanske inte så uppriktiga vänner och kanske lurar vi oss själva genom att säga att kort deadline funkar bäst för oss. Det är nämligen en vanlig tanke bland prokrastinerare.
– Såklart finns det fördelar med att prokrastinera, annars skulle vi inte göra det. Men de är kortsiktiga. På lång sikt är nackdelarna större, säger Görel Kristina Näslund.
För den som vill sluta prokrastinera kan det bli en styrka att veta att det har sitt pris. Det stjäl tid. Något som borde ta oss tre timmar kan ta det dubbla, om vi först måste prokrastinera innan vi kommer igång. En student med allvarligt uppskjutarbeteende får till slut inget studielån och måste sluta plugga. Den som förhalar sina arbetsuppgifter kan få sparken och den som inte betalar sina räkningar får förseningsavgifter och betalningsanmärkningar. Den som skjuter upp att sluta röka eller gå ner i vikt kan bli sjuk innan den ens hinner sätta igång. Uppskjutarbeteendet i sig kan leda till stress som påverkar hjärnan, hjärta och blodtryck negativt.
Den som vill göra en förändring och ta itu med saker rekommenderar Görel Kristina Näslund en kartläggning. Ställ dig frågan: I vilket sammanhang har du det oönskade beteendet och hur ofta?
Vad är vanligast att vi skjuter upp?
– Telefonsamtal, säger hon utan minsta tvekan och tipsar om att göra en lista över alla som bör ringas och sen bara beta av samtalen.
Mitt försvar att samtal tar lång tid avfärdar hon direkt.
– Du kan använda dig av frasen: ”Jag ska bara fatta mig kort.” Då blir ingen förnärmad, säger hon.
En annan vanlig sak som vi gärna förhalar är att boka tid hos tandläkaren.
– Det gör lika ont i morgon. Men att boka in nöjen är det ovanligt att folk skjuter upp, säger Görel Kristina Näslund.
Att ta itu med saker ger personlig tillfredsställelse och ett sätt att komma dithän är att skriva listor. Planering är ett nyckelord.
– Kvällen innan kan du göra en plan för vad du ska göra nästa dag. Men då ska du inte planera in hundra saker utan vara realistisk och inte ställa övermänskliga krav på dig själv. Det gäller att tänka på det långsiktiga målet, säger hon.
Görel Kristina Näslund har fler knep, ett är att arbeta i överskådliga pass. Ta reda på hur länge du klarar av att vara koncentrerad, tio minuter, tjugo eller kanske en halv timme. Träna på att förlänga den tiden med målet att nå upp till en timme. Begränsade arbetspass gör oss mer effektiva. Sätt upp långsiktiga och kortsiktiga mål. Lägg in pauser i arbetsschemat som belöning.
– Prokrastinerare har ofta svårt att belöna sig själva, men det är en bra sporre. Bestäm dig för att när uppgiften är slutförd får du försjunka i en bok, svara på mejl, lyssna på musik eller vad du längtar efter.
Att kartlägga dagen kan vara ett sätt att upptäcka vad du gör av tiden. Skriv upp de tre värsta tidssabotörerna och försök att minska ner tillfällena då du ägnar dig åt dem. Kanske stänga av telefonen på förmiddagen, läsa mejlen mera sällan eller helt sonika gå in på Facebook först efter klockan åtta på kvällen.
För den som har fria arbetstider kan det också fungera att bestämma sig för att jobba endast 40 timmar i veckan. Då ger ledighet inte dåligt samvete.
Att säga rätt saker till sig själv kan hjälpa, visar ny forskning. En grupp Harwardstudenter fick säga till sig ”I can’t” varje gång de mötte en frestelse. Medan en annan grupp fick säga: ”I don’t.” På väg ut kunde studenterna ta chokladbitar ur en skål eller välja nyttigare mellanmål.
Resultatet blev att ur I can’t-gruppen tog 39 procent det nyttigare alternativet, medan 64 procent ur I don’t-gruppen valde nyttigt.
Forskarnas förklaring är att orden ”Jag får inte” upplevs som ett yttre påbud och då kan vi ta chokladbiten i rent trots för att visa att vi bestämmer.
Om vi däremot säger: Jag äter inte choklad förstärker det vår känsla av att vara självständiga människor som agerar utifrån vad vi tycker är bäst för oss.
– Den som tar itu med saker och håller sina löften blir älskad av alla, säger Görel Kristina Näslund och faktiskt får jag erkänna att det var bra att hon torkade upp kaffefläcken direkt.
Annars hade den hunnit torka in under intervjun och varit mycket svårare att få bort.