Ett kollapsat land kan inte byggas upp utan ett fungerande rättssamhälle. När militären har gjort sitt måste polis, åklagare, kriminalvård och domstolar finnas på plats så att rättskedjan fungerar. Det har varit tanken vid återuppbyggnaden av krisdrabbade länder som Afghanistan, Kosovo, Haiti, Östtimor och Irak. Men det har inte varit så lätt att genomföra i praktiken.
– Man kan inte enbart jobba med militära insatser. Man måste också i ett tidigt skede ha en plan för uppbyggandet av rättsstaten, säger Lars Nylén.
Han är tänkt att bli Sveriges frontfigur i skapandet av en strategi för internationella insatser. Även om jobbet är nytt så är han inte främmande för innehållet.
Regeringen beskriver Lars Nylén som en drivande kraft i flera internationella nätverk inom rättsväsendets område. Bland annat har han på FN:s uppdrag inrättat en förberedande utbildning för utlandstjänst för kriminalvårdare.
Bakom utnämningen av Lars Nylén finns en regeringsutredning om hur rättsväsendet ska medverka i internationella uppdrag.
– Det känns oerhört hedrande, stort och angeläget. Jag ska se hur det svenska deltagandet kan bli effektivare och öka förståelsen på ett internationellt plan för vikten av ett ökat samarbete. Annars är risken stor att vi kastar pengarna i sjön, som i jordbävningsdrabbade Haiti där man ännu inte har fått rättssamhället att fungera. Där finns inte ens ett brottsregister efter katastrofen.
Närmast bakom sig har han arbetet med åtgärder för att minska antalet rymningar från svenska fängelser. Tidningen ST Press som ges ut av fackförbundet ST, skrev nyligen om de tuffare tag som täppt till fängelserna: från 44 rymningar 2002 nådde de slutna anstalterna ett nollresultat förra året. I artikeln beskrivs en tydlig koppling till de förändringar som Lars Nylén varit med om att genomföra, bland annat hårdare restriktioner kring telefonsamtal, kontroll av besökare och åtgärder mot insmuggling av narkotika.
Lars Nylén beskriver att han kom in i ett läge där Kriminalvården brottades med överbeläggningar, bristande kompetens och dåligt självförtroende. Allt kulminerade med en rad uppmärksammade fritagningar, rymningar och gisslansituationer 2004.
– Det var en allvarlig situation som saknade motstycke i Europa. Nu har vi fått en väsentligt mycket bättre situation. Men det handlar långtifrån enbart om att vi fått ned antalet rymningar, vi har även minskat mängden narkotika på landets fängelser.
Hur mycket har just ditt arbete bidragit till att de slutna anstalterna inte hade en enda rymning förra året?
– Jag har bidragit, personalen har bidragit...och regeringen har bidragit med pengar. Det här är naturligtvis inget som jag hade kunnat göra på egen hand.
Övergången från Kriminalvården till regeringskansliets korridorer känns naturlig för honom. Lars Nylén säger att diskussionerna förts under en längre tid, och att det inte beror på någon förtroendekris med anledning av den före detta chef inom Kriminalvården som nu utreds för mutmisstankar.
– Justitieminister Beatrice Ask och jag tycker att det som har förväntats av mig i min roll vid Kriminalvården har levererats. 2010 var kanske det bästa året i Kriminalvårdens historia.
Ditt nya uppdrag, är det ett steg uppåt i karriären eller ett steg tillbaka?
– Definitivt uppåt. Jag får vidga vyerna och får ett större perspektiv på rättsfrågor. Det nya uppdraget påminner mycket om mitt livsuppdrag. Jag brukar inte använda så starka ord men det här knyter ihop min livsgärning på så många sätt, att bidra till mer trygghet i samhället.