Larver renar kompostavfall

Avfallsätande fluglarver kan effektivt hjälpa till att bryta ner kompostavfall och rena det från läkemedelsrester och bekämpningsmedel.

Avfallsätare. Fluglarverna växer snabbt på en diet på matavfall, i detta fall från en lokal restaurang. Efter två veckor har de proteinrika larverna ökat sin storlek 20 000 gånger om.

Avfallsätare. Fluglarverna växer snabbt på en diet på matavfall, i detta fall från en lokal restaurang. Efter två veckor har de proteinrika larverna ökat sin storlek 20 000 gånger om.

Foto: Cecilia Lalander

Uppsala2016-07-02 08:05

Det visar forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i en studie, som publiceras i vetenskapstidskriften Science of the Total Environment.

– Resultaten är mycket lovande. De talar för att kompostering med hjälp av fluglarver kan bli ett viktigt hjälpmedel för att förhindra att läkemedel och bekämpningsmedel sprids vidare ut i naturen, säger docent Björn Vinnerås vid Institutionen för energi och teknik vid SLU i Uppsala, som tillsammans med forskarkollegan Cecilia Lalander är huvudansvarig för studien.

Studien har gjorts mot bakgrund av ett växande intresse under senare år för att använda avfallsätande fluglarver för kompostering och på köpet, när larverna ätit sig feta, få en viktig källa till ett proteinrikt djurfoder.

– Det har dock funnits farhågor om att rester av läkemedel, bekämpningsmedel och andra kemikalier i avfallet skulle kunna ansamlas i den färdiga komposten eller i fluglarverna. Om fluglarver ska få praktisk användning för kompostering får detta absolut inte ske, säger Björn Vinnerås.

I den nya studien har forskarna därför under kontrollerade betingelser undersökt hur tre läkemedel, varav ett par antibiotikum, och ett par bekämpningsmedel bryts ner i kompost med eller utan tillsats av fluglarver. De fem kemikalierna valdes därför att de ofta påträffas i naturen, bland annat i avloppsvatten och i rötrester från reningsverk.

Under experimentets gång togs fortlöpande prover för analys av hur halterna av läkemedel och bekämpningsmedel i de två olika typerna av komposter förändrades.

Resultaten var slående. I komposten med fluglarver hade halterna av alla fem kemikalierna halverats inom loppet av en till två dagar, i jämförelsekomposten utan larver dröjde detta minst tio gånger så lång tid.

Men det var inte så att halterna av de fem kemikalierna sjönk så snabbt i "larvkomposten" därför att de i motsvarande grad ansamlades i fluglarverna i stället.

– Bara vid några få tillfällen kunde vi påvisa ett av läkemedlen i fluglarver från komposten. Övriga fyra kemikalier fanns inte i detekterbara halter i larverna, säger Björn Vinnerås.

När kan "larvmetoden" komma att börja användas i stor skala för att bryta ner kompostavfall, rena det från potentiellt farliga kemikalier och skapa en alternativ, billig råvara till djurfoder?

– Vi planerar att bygga en anläggning i pilotskala i samarbete med Eskilstuna energi och miljö där vi ska behandla ett ton om dagen. För en implementering i full skala krävs dock att EU:s regler för djurfoder ändras så att insekter kan användas som djurfoder. Redan nu har man i Belgien flera olika insektsarter som djurfoder och vi hoppas att övriga EU ska gå samma väg då detta är en i dag outnyttjad resurs, säger Björn Vinnerås.

Fakta Larver från svarta soldatflugan

I experimenten använder SLU-forskarna larver från den svarta soldatflugan.

När dessa larver får glufsa i sig kompost- eller latrinavfall ökar deras storlek 20 000 gånger inom två veckor, då är två till tre centimeter långa och väger cirka 0,2 gram.

Att larverna lämpar sig som råvara för djurfoder beror på att de har ett högt energiinnehåll, varav 40 procent är protein.

Fullt utvecklade soldatflugor saknar mun och äter ingenting alls. Det enda de ägnar sig åt under det bara några dagar långa flugstadiet är att hitta någon att para sig med.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om