Låsta dörrar otillåtet inom demensvården

Diskussionen började i våras när Socialstyrelsen meddelade att man upphäver två föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder i äldreomsorgen. Socialstyrelsen har själv medgett att beslutet väckt frågor, men det var också tanken:
– Det har lett till en diskussion i kommuner och enskilda verksamheter.

Uppmärksamheten har tydliggjort att det inte finns en lagstiftning som tillåter inlåsning av personer med demenssjukdomar, säger Socialstyrelsens utredare Helena Axestam.
Socialstyrelsen uttalade sig nyligen om boenden som dragit ned på personal under dagtid och lämnat vårdtagare ensamma nattetid: ”För att det ska vara möjligt har dörrar låsts så att det varit omöjligt att lämna lokalerna både dag och nattetid”, skrev Socialstyrelsen som alltså vänder sig emot att avdelningar hålls låsta som en rutinåtgärd för att man har låg personalbemanning.

Socialstyrelsen har påpekat att det inte finns lagstöd för att använda bälte eller sänggrind om den enskilde uttryckligen visar att man inte vill ha sådana åtgärder. Att låsa in personer på en avdelning, utan att personerna har möjlighet att ta sig ut, har aldrig varit tillåtet. Ändå tycker myndigheten att det efter upphävandet av föreskrifterna har blivit tydligare vad som gäller.
– För att kunna hantera att vissa personer med demenssjukdomar avviker från boendet har det varit låst. En konsekvens av upphävandet är att det blir tydligt att det inte finns lagstöd för sådana åtgärder, säger Helena Axestam.
Är en viss situation ett uppenbart hot mot den enskildes liv och hälsa kan personal ingripa med stöd av nödrätten.
– Nödrätten får dock inte ligga till grund för rutinmässiga ingripanden.

Viveca Olofsdotter Öhrn, medicinskt ansvarig sjuksköterska för bland annat Sävja hus och Årstagårdens demensboende i Uppsala, säger att Socialstyrelsens beslut har väckt frågor.
– Vi har pratat om det. Alla funderar ju på vad det kommer att innebära. Men tills vidare gäller våra rutiner. Vi har skickat ett antal frågor till Socialstyrelsen och skickat över våra rutiner, men inte fått svar ännu.
Hon tycker att kommunens rutiner är tillräckliga för att tillgodose myndighetens krav.
– Vi gör inget emot den enskildes vilja. Det sker bara som skydd för den enskilde i så fall.

Diskussionen handlar bland annat om låset på ett demensboende: det får inte vara så låst att den boende inte kan ta sig ut.
– Men ett kodlås där koden står angiven har varit okej. Det är en av de frågor som vi nu funderar över, säger hon och fortsätter:
– Vi måste hantera det här med sunt förnuft. Vi kan inte släppa ut demenssjuka på egen hand och Socialstyrelsen menar inte att det ska vara så. Det är tillåtet att ha lås som kan fördröja. Om en dement person vill gå ut så får man försöka avleda och lirka med personen att följa med in i stället.
Men om personen absolut vill gå ut?
– Då är man skyldig att följa med, men det är egentligen inte något nytt. Man har ju inte fått stänga in någon mot sin vilja tidigare heller.

Torsten Tornberg, ordförande i Uppsala demensförening, välkomnar förändringen.
– Det är bra att det kommer en tydlig markering om att man inte får ersätta personal med teknik. För det sker både inom privat och kommunal demensvård i Uppsala. Det kan vara obemannat kortare tider. Så är det överallt.