Agneta Egenvall, professor vid Institutionen för kliniska vetenskaper på SLU
Katter som varit förlamade eller haft njursvikt och haltande ben samt hundar med så dålig tandstatus att de måste avlivas. Det är bara några fall från länet den senaste tiden där veterinärer anmält ägarna som sedan dömts för djurplågeri. I två av de nämnda fallen säger ägarna att det varit för dyrt att ta djuren till veterinären.
Enligt professor Agneta Egenvall vid Institutionen för kliniska vetenskaper på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) bidrar de höga kostnaderna till att fler djur far illa och inte får den vård de behöver.
– Att ge vård till sina djur har nästan blivit en klassfråga. Det är många som väntar för länge med att ta sitt husdjur till veterinären av rädsla för kostnaderna eller så låter de bli att söka vård för att de inte har råd, säger Agneta Egenvall som har forskat om prisutvecklingen på veterinärkostnader i Norden.
Ibland lyfts det fram i debatten att det finns för få veterinärföretag och att de kan ha monopolliknande priser. Agneta Egenvall tror att marknadens utformning är en delförklaring i den stigande prisutvecklingen.
En äldre man från Norra Uppland uppgav att han inte hade råd att avliva sin vanvårdade hund och han dömdes senare för djurplågeri.
– Flera stora veterinärbolag har krav på sig att göra ordentligt med vinst. Det har drivit på en prisökning som både försäkringsbolag och konsumenter accepterat, trots att kostnaderna för dem skenar.
Om man misstänker att djur far illa ska detta anmälas till länsstyrelsen eller till polisen och veterinärer har anmälningsplikt. Siffror som UNT har tagit fram visar att dessa anmälningarna har skjutit i höjden – från 17 till 64 fall på bara fyra år.
– Anmälningarna från veterinär har ökat de senaste åren, men det har även andra klagomål från andra aktörer. Det är väldigt svårt för oss att svara på vad som kan vara orsaken, säger Emelie Endrésen, chef för Veterinärenheten på länsstyrelsen i Uppsala.
– En delförklaring är att antalet sällskapsdjur ökar, men flera djurägare uppger också att de inte har råd med veterinärkostnaden och att det gör att de drar sig för att gå dit.
Vad innebär fler anmälningar för länsstyrelsens del?
– Ökad arbetsbörda. Anmälningar som kommer från veterinär måste ofta hanteras skyndsamt.
På Uppsala Veterinärklinik Evidensia i Boländerna finns bland annat operationssalar men även avancerad röntgenutrsutning och ett eget labratorium.
I Uppsala finns flera veterinärmottagningar till exempel Rembacken, Universitetssjukhuset och Anicura. I Boländerna har Evidensia en stor klinik och enligt företagets veterinärmedicinska chef Marlene Areskog har deras anmälningar till länsstyrelsen inte ökat. Hon upplever i stället att kunder som kommer in med djuren bryr sig väldigt mycket om sina skyddslingar.
– Om vi ser att något djur har ont, till exempel av dåliga tänder eller liknande så visar vi och informerar hur ägarna ska göra för att djuret ska må bra. Det är extremt ovanligt, kanske en handfull fall per år, där vi misstänker allvarlig vanvård och djurplågeri men då anmäler vi det till länsstyrelsen som utreder vidare, säger hon.
"Jag tror en ökad medvetenhet hos veterinärer är orsaken till fler anmälningar om djurpålgeri", säger Marlene Areskog, veterinärmedicinsk chef på Evidensia i Sverige.
Orsaken till den stora ökningen av anmälningar om djurplågeri från veterinärhåll tror Marlene Areskog främst handlar om att allt fler skaffat husdjur. Dessutom har veterinärers kunskap om vanvård blivit bättre.
– För 20 år sedan kanske man såg mellan fingrarna med vissa saker som man inte gör nu. Veterinärerna har mer kunskap och ökad medvetenhet om problemen med djur som far illa. Därför tror jag också benägenheten att anmäla har ökat.
Försäkringsbolaget Agria publicerade nyligen en rapport om de större veterinärbolagen. Där framkommer att Evidensias vårdpriser för katt och hund ökat med 44 respektive 48 procent från 2019 till 2024. Men att det skulle vara högre priser som gör att folk inte bekostar djurvård tror inte Marlene Areskog på.
Veterinären Isabell Ramirez undersöker kollegan Marlene Areskogs hund Salma som visar sig må alla tiders.
– Nej, jag upplever det motsatta – att våra kunder kräver avancerad och bra specialistvård för sina djur. Den typen av vård behövs också finansieras och vår klinik i Uppsala har i stort sett allt som ett modernt humant sjukhus har. Här har vi alltifrån röntgen, operationssal, laboratorium och undersökningssalar till separata vårdrum och foderbutik.
Hon tipsar om att det finns många förberedande insatser som kan göras för att ändå hålla ned veterinärkostnaderna. Att ha en försäkring och god tandhygien på sina sällskapsdjur är några exempel, men även att kolla skadehistorik innan man bestämmer sig för vilket djur eller ras som ska köpas.
– Man kanske inte bara ska gå på den hundras man tycker är sötast utan att ta reda på vilka skador och sjukdomar som just denna ras brukar råka ut för. Att göra lite research innan kan vara väldigt bra för att undvika negativa överraskningar.
Anmälningar från veterinärer till länsstyrelsen och polis om djurplågeri har ökat stort de senaste åren.