UNT:s nätenkät till föräldrar om läxan har väckt stort engagemang. 1000 personer har tagit chansen och tyck till.
Lite mindre än varannan, 47 procent, vill att skolan ska vara läxfri. Många av dem nämner rättviseaspekten - att alla inte har samma möjligheter till hjälp i hemmet, andra pekar på att det är skolan som har den pedagogiska kompetensen. Många betonar också behovet av fritid, vila och återhämtning. "Barnen får en känsla av att aldrig räcka till", skriver en förälder. Läxorna "skapar mest ångest och frustration", säger en annan.
En som vill göra skolan läxfri är Kamilla Källman. Hon är ensamstående med två skolbarn och har svårt att få dagen att räcka till. Läxläsningen är en källa till konflikt i hemmet, berättar hon.
– Det är inte så att jag vill komma undan ansvaret för mina barn och deras skolgång, men jag har svårt att hinna med och hjälpa dem. Just i dag jobbar jag till 19, och yngsta barnet som går i ettan har läsläxa tills imorgon - hur ska jag hinna!
Men mest tänker hon ändå på barnen, säger hon. De pressas för hårt.
– De är ju i skolan så stor del av sina liv, ska de inte kunna lära sig det de behöver där?
Men som situationen ser ut i hennes barns klassrum förstår hon att det blir läxor. Hon låter riktigt upprörd när hon berättar.
– 30 barn och en lärare i klassen är inte mänskligt, för någon. Tacka fan för att eleverna inte hinner lära sig allt då, och att det blir läxor i stället!
Men tvärt emot Kamilla Källman finns de som tycker att barnen har lagom med läxor i dag. 16 procent av de svarande i enkäten tycker till och med att barnen kunde få mer läxor. Bland motiven finns att kraven i skolan är för låga, att skoldagen inte räcker till för allt eleverna ska lära sig, och att behovet av träning är stort.
En som inte vill göra skolan helt läxfri är matteläraren och tvåbarnspappan Noél Alm Johansson. Men lärarna borde arbeta omvänt mot hur många gör i dag, och det han kallar gammalmodiga repetitions- och övningsläxor borde försvinna.
Den metod han försöker använda som lärare kallas med en engelsk term för "the flipped classroom", och är ett uttryck på modet i skolvärlden.
– I stället för att lösa uppgifter hemma spelar jag in instruktionsfilmer som eleverna får titta på i förväg hemma. Elever ska inte behöva ta hjälp av sina föräldrar. Frustrationen blir stor när man inte har någon kunnig att fråga.
På det sättet vänds de traditionella rutinerna så att "läxan" görs på lektionerna, med övning, reflektion och diskussion, och så förbereder sig eleverna utanför lektionstiden i stället.
– Så utnyttjar vi skoldagen på ett bättre sätt. Jag tycker att man vinner tid så här, säger Noél Alm Johansson.
Tankarna är alls inte nya i skolan, men dagens tekniska utveckling har satt bollen i rullning.
– I dag är det så enkelt att göra en film och lägga ut. Men behöver inte vara teknikkunnig för att göra det.
En som följt UNT:s artikelserie Läxfällan med intresse är det moderata kommunalrådet Cecilia Forss, Uppsalas ledande skolpolitiker. Att föräldrarna är tudelade mellan ja och nej till läxor är inget överraskande, menar hon. Däremot är det allvarligt att 40 procent av dem som svarat är missnöjda med läxornas utformning.
– Att det brister i läxornas utformning stöds av Skolverkets iakttagelser. Läxorna i Sverige har inte den grund i undervisningen som de borde ha. Det här måste skolorna verkligen se över.
Att varannan kommunal rektor kan tänka sig att skrota hemläxor, vilket UNT berättade i måndags, överraskade henne. Hon håller inte med.
– Läxor behövs, inte minst som förberedelse inför senare studier.