Det har talats om en läxhjälpsboom. Och det finns fog för det. Rut-avdrag för köp av läxhjälpstjänster i grundskolan, i kombination med den uppmärksamhet som debatten om rut-avdraget gett, har lett till ett kraftigt uppsving för branschen.
Företaget Extracoach hävdar på sin hemsida att de är Sveriges äldsta företag inom läxhjälp och extraundervisning. Det var Gabriel Karlberg, som under studieåren i Uppsala i slutet av 90-talet grundade företaget med några vänner. Han uppskattar att branschen totalt omsätter omkring 100 miljoner kronor om året i dag, en summa som även andra i branschen nämnt i medierna.
En sökning på nätet visar att den Uppsalabo som är villig och har råd att betala för läxhjälp har åtskilliga företag att välja på. Förutom Gabriel Karlbergs Extracoach erbjuder My Academy, Allakando, Studiesupport, Veterankraft och en rad andra aktörer läxhjälp i Uppsala.
Men i debatten finns en grav missuppfattning, menar Gabriel Karlberg.
– Försvinnande få elever får hjälp av läxhjälpsföretag i dag, vi talar om kanske 5000 elever i hela svenska skolan, det är mindre än en procent. Debatten borde inte handla om de här företagen och de här eleverna, utan hur man hjälper alla elever i den svenska skolan. Och där vill vi vara med. Vi vill bli en del av Skolsverige, säger Gabriel Karlberg.
Sedan starten 1998 med sommarkurser i matte på Ångströmlaboratoriet har det hänt mycket för Extracoach. I dag har man läxhjälp och extraundervisning på flera platser i Sverige, har säte i Stockholm och omsätter flera miljoner kronor. Prognoesen är en tillväxt på tio procent i år.
Men tvärtemot Gabriel Karlbergs vision om att omfamnas av den vida skolvärlden uppfattar han att skepticismen har ökat. I dag tas de inte emot på skolor som förr. "Vi får knappt sätta upp en affisch”, säger han, och berättar om hur han förr kunde få gå in i en klass och berätta om verksamheten. Men läxor kommer alltid att behövas, tror Gabriel Karlberg, framförallt beroende på att det behövs mängdträning, inte minst i matematik. Extracoach söker därför samarbeten med skolor och kommuner, som de menar borde kunna gå in och köpa tjänster, på samma sätt som det finns kommunalt stöd till andra verksamheter.
– Exempelvis inom idrotten finns ett kommunalt stöd till idrottsklubbar där talanger får utvecklas, ta min gamla klubb Fyrisfjädern som exempel. Det borde kunna vara likadant inom matematiken.
Att ge de riktigt talangfulla eleverna möjligheten att utvecklas i sin takt, verkar vara något av en ledstjärna för Gabriel Karlberg. Samtidigt poängterar han att de bland sina elever har alla kunskapsnivåer.
Men branschens tillväxt har lett till reaktioner. Skolverkets generaldirektör Anna Ekström varnade i höstas i Svenska Dagbladet för att segregeringen i skolan stärks ytterligare.
En som reagerar med stark oro på att med skattemedel i dag subventionernar köp av läxhjälpstjänster är Mohamad Hassan, folkpartistiskt kommunalråd i Uppsala. Under sina skoloåren i Beirut, Libanon, såg han extremformen av segregering, mellan rika och fattiga, mellan dem som kunde betala för läxhjälp till sina barn och de som inte kunde.
– Skolan ska vara likvärdig, och den ska vara gratis. När man nu subventionerar läxhjälp bygger man in en möjlighet för skolan att förlita sig på läxhjälpsföretagen i systemet.
Rut-avdraget öppnar för orättvisa, tycker Mohamad Hassan.
– De rika gynnas, och de fattiga kommer mer på efterkälken. Det är fel väg att gå.