Läxor i fullmäktige

Vänsterpartiets motion om att integrera läxorna i skoldagen avslogs av fullmäktige i maj. Men möjligheten till läxläsning inom skolans ram ska utvidgas. En framgång, menar Ilona Szatmari Waldau (V).

Foto: Dan Pettersson

Uppsala2014-06-17 08:12

– Tidigare har många politiker varit positiva till läxor utan att ens skilja på olika typer av läxor som kan förekomma, nu hördes det i debatten i fullmäktige att de allra flesta inte bara fått en annan syn på läxor, de ser också att läxor är en del av det som bidrar till att göra skolorna likvärdiga, eller inte, säger Ilona Szatmari Waldau.

Vid fullmäktigemötet 26 maj avslogs inte bara motionen, det finns också ett tillägg i beslutet som ger barn- och ungdomsnämnden i uppdrag att utvidga och utveckla olika möjligheter till läxläsning inom skolans ram ”med syfte att öka likvärdigheten i skolan”.
– Det är en stor framgång att alla ledamöter nu erkänner att skolan som den ser ut i dag inte är likvärdig för alla elever, säger Ilona Szatmari Waldau.

I remissvaren på motionen har barn- och ungdomsnämden (BUN) och utbildnings- och ungdomsnämnden (UTN), hänvisat till att det redan erbjuds läxhjälp och andra stöd utanför lektionstid. Man hänvisar bland annat till att fritidshemmen erbjuder läxhjälp genom ett avtal mellan BUN och Vård och Bildning, till samarbetet mellan BUN och Uppsala universitet i ESMeralda och till projektet LxCoach som erbjuder läxhjälp via nätet.
– Vi vill i stället att läxläsningen ska lösas genom en förlängd skoldag, enligt en modell som redan används vid Rotundaskolan i Västerås. Det skulle ge alla elever möjlighet att göra sina läxor under liknande förhållanden, och också ge dem tillgång till utbildade lärare under läxläsningen, säger Ilona Szatmari Waldau.

Att lägga läxhjälp som ett extra uppdrag på fritidspersonal ser hon som närmast omöjligt:
– Vi har bland de största barngrupperna på fritids i hela landet, att då också organisera läxhjälp är mycket svårt. Personalen är inte heller utbildade lärare vilket gör ett sådant uppdrag ännu svårare.

Vänsterpartiet ville att en pilotskola skulle väljas ut i kommunen där ett försök med förlängd skoldag och läxläsning inom timplanen skulle prövas och sedan utvärderas. I förslaget ingick då också att Vård och bildning skulle ges extra resurser för att finansiera den utökade skoltiden:
– Det blir svårt att som fullmäktige nu önskat, utvidga och utveckla möjligheterna till läxläsning inom skolans ram, utan extra resurser. Men vi ser det likaväl som en framgång att ett enigt fullmäktige erkänt att skolorna i dag inte är likvärdiga, säger Ilona Szatmari Waldau.

Bakgrund Läxfällan

Hösten 2013 belystes problem med, och olika åsikter om, läxor i en serie artiklar i UNT, Läxfällan.

Elever, föräldrar, lärare, rektorer och politiker fick komma till tals och ge sin syn på hur läxor kan eller bör ges och användas, och vilken effekt de har. Åsikterna varierade. Många såg läxor som en naturlig del av skolarbetet, men många påtalade också att de inte fick bli för många. Bland de vuxna fanns också flera som kommenterade att olika hemförhållanden ger elever olika möjligheter att klara hemläxor. Flera framhöll också att hemläxor kan bli betungande inte bara för eleverna utan också för föräldrar som förutsätts komma ihåg och bistå vid läxläsning.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om