Som ett sätt att skapa karriärvägar i skolan och att lyfta kvaliteten i gymnasieundervisningen har det i flera år varit möjligt för Uppsalas gymnasier att få kommunala pengar för lektorstjänster. En lektor i Uppsala ska bland annat vara disputerad, eller möjligen licensierad, och hålla sig ajour med forskningen inom sitt ämne och sprida de här kunskaperna till kolleger på den egna skolan och till andra. För detta får lektorn ett påslag på lönen.
Enligt Mohamad Hassan (FP), ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, finns i dag 23 lektorat i Uppsala kommun. Han har under åren tagit alla chanser att tala sig mycket varm om satsningen på lektorstjänster och hur många nya lektorat som tillkommit.
Nu ändras dock förutsättningarna för lektorstjänsterna genom att staten ger möjlighet för skolor att ansöka om sådana här karriärtjänster. Därför kommer Uppsala kommun under 2014 att avveckla sitt finansieringssystem. I stället uppmanas nu rektorerna att söka de statliga pengar som ska ge 17 000 karriärtjänster i form av förstelärare och lektorstjänster år 2016.
– Vårt mål att ha 30 lektorer i Uppsala kommun i slutet av 2014 ligger kvar. Vi uppmuntrar nu rektorerna, eller mer eller mindre ger direktivet att söka de statliga pengarna, säger Mohamad Hassan.
Enligt honom har Uppsalas satsning på lektorat inspirerat till den nationella satsningen.
– Jag vet att utbildningsdepartementet tittat på oss och vad vi gjort, säger han.
Vad innebär då förändringen i praktiken? Ja, en skillnad är att de statliga pengarna blir ett lönepåslag för lektorerna, i genomsnitt 10 000 kronor i månaden. I den kommunala modellen har pengarna först gått till rektorn, som inte behövt lägga hela summan på lönen. För att säkerställa att pengar som rektorerna använt till exempelvis fortbildning nu inte försvinner återkommer alliansen med ett förslag under året.
– Det fins inga pengar i det statliga systemet för att uppmuntra till kontakter med universiteten, för kompetensutveckling eller ämnesfördjupningar. Därför vill vi förstärka statens satsning med kommunala pengar, säger Mohamad Hassan.
Ulrik Wärnsberg (S), andra vice ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, tycker att statens satsning är bra och har en rimligare nivå när det gäller vem som kan komma i fråga för en lektorstjänst. I Uppsala har kraven nästan varit för höga, tycker han.
– Samtidigt är det inte lektorstjänster som löser exempelvis problemen med genomströmningen, där Uppsala ligger i botten i landet. Det är på de yrkesförberedande programmen vi underpresterar, och där finns inga lektorat.