Livet efter semestern

För när vi är lediga från jobbet - minst tre veckors sammanhängande semester är idealet - får kroppen en möjlighet till återhämtning.
- Det händer mycket inom oss under ledigheten, både kroppsligt och själsligt. Återhämtning i form av vila gör att kroppen får en chans att bygga upp depåer av melatonin, ämnen som gör att vi klarar att stå emot stress bättre, säger stresskonsult Åsa Sundin, specialiserad på stress och utmattning.
Men obevekligt närmar sig den dagen då semestern är slut, och vardagen och jobbet tar över igen. På frågan hur man skall kunna hålla kvar det sköna, avstressade semesterlugnet svarar Åsa Sundin:
- En väldigt betydelsefull faktor i sammanhanget är att den som är ledig från jobbet ofta är mycket duktigare än annars på att stanna upp, reflektera, och vara "här och nu". Ett bra sätt att möta stressen är att försöka fortsätta med det även när man har börjat jobba igen.

Åsa Sundin, som är kognitiv beteendevetare, säger att hon ofta, ofta får känslan att människor "rejsar på" hela dagen från det ögonblick de kliver ur sängen.
Ett effektivt sätt att slippa trilla i stressfällan är att då och då stanna upp mitt i verkligheten och reflektera kring tankar som "var är jag nu?", "vad gör jag nu?", "hur tänker jag?" och "vad känner jag"?
Åsa Sundin säger att människor i dag behöver träna på något hon kallar mindfulness. Det handlar just om att vara närvarande i samtiden, begrunda nuet och reflektera mer. Det låter komplicerat och krävande, men är det inte, försäkrar hon.
- Det handlar inte om meditation eller komplicerade tekniker, utan kan vara något så enkelt som att när du parkerar bilen på jobbet tänker du: "nu är jag på jobbet", och när du kommer hem tänker du "nu är jag hemma igen och arbetsdagen är slut". Det hjälper dig att lära dig att skilja på arbete och fritid.
Ett annat begrepp Åsa Sundin använder är
"återlärning". I detta sammanhang kan det innebära att man fortsätter att göra trevliga sommarsaker även efter semestern, och inte fastnar i en lång tunnel av jobb.

Men alla har inte laddat sina melatonindepåerna under semestern. För många kan det vara tvärtom vara en lättnad att den är slut. Det kan handla om konflikter som kommer till ytan under ledigheten, men också besvikelse över att semestern inte blev som förvänta - kanske för att kraven redan från början var för högt ställda, säger Åsa Sundin.
Psykolog Anna Löfgren vid Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress, Akademiska sjukhuset, påpekar apropå begreppet återhämtning, att det ofta innebär en annan typ av aktivitet än det man gör för det mesta, till exempel motpolerna sommarstugevistelsen och jobbet. Något som också kännetecknar återhämtningen är att graden av krav är låg och den egna kontrollen av situationen hög. Ett exempel på en ideal återhämtningssituation är att läsa en bok i hängmattan.
- När det gäller stressfällor är dessa ofta mycket individuella. Vi kan undvika dem genom regelbundna raster på jobbet. Pauserna gör att vi kan fundera över problem och få distans till arbetet, och vi kan känna efter om det är dags att gå hem eller byta arbetsuppgift.
Andra sätt att undvika stressfällor är att vara fysiskt aktiv 30 minuter per dag. Det leder till att stresshormoner och spänningar på grund av stress får ett naturligt utlopp. Att äta regelbundet motverkar trötthet och håller humöret uppe. - Att säga nej och sätta gränser innebär att vi värnar våra egna behov. Det ger ökat självförtroende och medger tid till återhämtning.

Livet efter semestern

Plötsligt är vardagen och jobbet över oss igen. Sommaren och semestern kändes för korta, och kropp och själ protesterar mot jobbrutiner och stress. Men det finns sätt att hålla kvar semesterlugnet inombords.