Lokala fester landet runt

Norrlänningarna firar "stugsista"
Stugsista är en förhållandevis ny tradition för att ta farväl av sommaren och firas traditionellt sista helgen i augusti, främst i Norrland. Stugsista innebär att man tänder brasor vid vattnet för att avsluta sommarstugeperioden och ta avsked av sommaren. Traditionen kom från Finland 1967, då tidningen Västerbottens-Kuriren uppmanade läsarna att ta farväl av sommaren på samma sätt som man gjorde på andra sidan Östersjön, och samtidigt utlystes en tävling om ett lämpligt namn på vad som i Finland kallas lysnatta eller villaavslutning.

Tranan kommer till Småland med godis
På vårfrudagen, 25 mars, återvänder tranan enligt gammal folktro till Sverige. Seden att hon natten mellan 24 och 25 mars stoppade ner godis under huvudkudden eller i barnens strumpor lever fortfarande kvar i Småland. Vanligast är traditionen i och omkring Kalmar län. Vårfrudagen räknades under medeltiden som den första sommardagen, och från och med den dagen skulle man gå till sängs vid dagsljus.

Samerna firar storstämningshelg i Arvidsjaur
Sista helgen i augusti varje år firas den traditionella samiska Storstämningshelgen i Lappstaden, Arvidsjaur. Helgen är sedan flera hundra år skogssamernas viktigaste kyrkhelg och mötesplats. Under helgen hålls renskötartävlingar, gudstjänster. lassokastning och auktioner på torkat renkött. Lappstaden i Arvidsjaur flyttade till sin nuvarande plats mitt i Arvidsjaur i början av 1820-talet, då en ny kyrka byggdes. Lappstadens funktion var att bereda tillfälligt husrum åt traktens samer vid marknader och kyrkliga högtider. I dag nyttjas de fyrkantiga kåtorna mest i samband med den traditionella Storstämningshelgen.

Svartsoppa och gås för skåningen på Mårtensmäss
Förr firades Mårtensmäss över hela Sverige - det första skriftliga belägget kom redan 1557. I dag är det främst skåningarna som 11 november minns Martin, biskop in spe, som förråddes av en högljudd gåsflock och därigenom tvingades bli biskop. Som hämnd lät han slakta alla gäss i sin omgivning. Mårten firas traditionellt med svartsoppa med krås, gås med gräddsås, gele och lök, samt äppelkaka.

En skål för Siljan
Sjön Siljan i Dalarna brukar skölja dagarna kring Valborg. I byn Laknäs mellan Leksand och Rättvik firar byborna att Siljan "sparkat av sig täcket" genom att då vandra ner till stranden med spetsglas och en butelj starkt, för att skåla för att Siljan äntligen befriats från is.

Simrishamnarna pickar ägg på påskdagens morgon
Att picka ägg på påskdagens morgon i hamnområdet i Simrishamn är en flera hundra år gammal sed. Leken går ut på att med sitt eget hårdkokta ägg skada medtävlarnas, och finns även i Tyskland och Grekland. I slutet av 1800-talet inleddes äggpickningen i Simrishamn redan kl 4 på morgonen, men i dag brukar tävlingen starta först vid 6.30-tiden.

Dalahästar gör upp vid avsides fäbod
En tradition sedan 1926, och en markering av att sommaren kommit, är hingstsläppet i Böle i Dalarna, en avsides belägen fäbod mellan byn Sågmyra och Leksand. De mäktiga scenerna när dalahästarna gör upp om rangordningen i försommargrönskan lockar många hundra åskådare, och brukar äga rum första veckan i juni. I år sker utsläppet för 82:a gången.

Göteborgarna firar fortfarande sin hjältekung Gustav II Adolf
Gustav II Adolfs dödsdag 6 november uppmärksammas av tradition mest i Göteborg, och började högtidlighållas i början av 1800-talet. Då brukade läroverksungdomarna tåga till Gustav Adolfs torg, där flammande nationalistiska tal hölls. I dag nöjer sig de flesta göteborgare med att minnas kungens dödsdag med en Gustav Adolf-bakelse, ett bakverk som slog igenom i Göteborg vid 1800-talets slut.

Gotlänningarna arrangerar egen olympiad
Ända sedan slutet av 1800-talet har allmänna idrottstävlingar i traditionella gotländska sporter arrangerats. Guteolympiaden/Stångaspelen är en tävling som hålls varje sommar i Stånga på södra Gotland. Tävlingarna pågår under fyra dagar och kallas gutarnas egen olympiad. Tävlingsplatsen Stangmalmen är med sina 20 tunnland Sveriges största inhägnade idrottsplats.

Helgen efter Jakobsdagen vandrar Torneälvens sikar
Sikfesten som hålls i Kukkola varje år har medeltida anor. Av tradition infaller festen helgen efter Jakobsdagen, oftast sista helgen i juli, vid Kukkolaforsens strand. Det är då havssiken börjar sin vandring upp längs Torne älv. Man röker och halstrar siken och serverar sikbuffé på festen.

På Sjöbo marknad såldes hästar i 140 år
1864 gavs Sjöbo i Skåne tillstånd att arrangera marknad, och i nästan 140 år såldes här hästar. Försäljningen av hästar upphörde först år 2000, och därmed var Sjöbo en av de sista hästmarknaderna i landet. Sjöbo marknad lockar trots det fortfarande besökare, och hålls den tredje fredagen i juli månad, med traditionell "förmarknad" torsdagen innan.

Storsjöyran i Östersund var en "frihetsfest"
Jämtländska Storsjöyran är Sveriges äldsta stadsfestival och har anor från 1963. Det var som en manifestation mot utsugningen av Jämtland och avfolkningen som Yngve Gamlin 1963 utropade republiken Jämtland. Storsjöyran initerades som en "frihetsfest" samma år, och har sedan dess levt vidare sista veckan i juli varje år. Festivalen var ursprungligen en manifestation mot överheten som ville slå ihop Jämtlands län med Västernorrlands, men hade även syftet att sprida glädje och tro på den egna kraften. I dag är Storsjöyran en av Skandinaviens största musikfestivaler med cirka 300 000 besökare.

Stockholmarna flyger med drakar
Det var under 1970-talet som Drakfesten på Gärdet i Stockholm etablerade sig som en folkfest. Som för att anknyta till himmelska färder hålls Drakfesten alltid på Kristi himmelsfärdsdag, då tusentals människor samlas för att flyga med ofta hemmagjorda pappersdrakar.

Gotlänningarna återvänder till medeltiden
Medeltidsveckan är en festival som anordnats sedan 1984, och infaller under vecka 32 i Visby med omnejd. I början av augusti fylls Visby av medeltidsklädda människor, musiker, gycklare och riddare. medeltida marknad, tornerspel poch armborsttureneringar anordnas, Några av de spontana inslag i festivalen som uppstått under åren är tävlingen Munkbollen (måndagen) och Lajvpicknicken (torsdagen).

Lundaborna firar mångårig karneval
Lundakarnevalen arrangeras första maj vart fjärde år av studenterna vid Lunds universitet, men firandet som startade 1849 inbegriper numera alla i Lund med omgivning. Karnevalen hålls i hela stan med tonvikt på universitetsområdet Lundagård, och bottnar i den studentikosa seden att hälsa våren välkommen.

Hälsingespelmännen samlas första söndagen i juni
Spelmansstämman i Delsbo i Hälsingland tävlar i rang och ålder med stämman i Bingsjö, Dalarna. Den har i många decennier varit en folkfest som alltid hålls första söndagen i juni. Stämman öppnas traditionsenligt med att spelmän och publik tågar från kyrkan till Forngården. Efter det officiella programmet med uppspelningar tar ett omfattande buskspel vid.

Jössehäringar återupplivar "Den gamla världen"
I början av 1960-talet startade Brunskogs Hembygdsförening i blygsam skala evenemanget Gammelvala vid Brunskogs hembygdsgård på Skutboudden, med folklustspelet Värmlänningarna som främsta dragplåster. Numera pågår Gammelvala i en vecka, i år 19-26 juli, med hantverkare, konserter, auktion, veteranbilsträff, loppmarknad, folkmusiker.

Jamtamotsmarknaden förbjöds av Kommerskollegium
Gregoriemarknaden i Östersund var i århundraden Jämtlands viktigaste marknad och hölls ursprungligen på Frösön i samband med "motsveckan", alltså veckan då Jamtamot hölls (12 mars), och kallades då Jamtamotsmarknaden. Efter kristnandet sammanföll marknaden med Gregoriusdagen, och döptes efter påven Gregorius. 1798 flyttades marknaden till den nygrundade staden Östersund. Gregoriemarknaden förbjöds av Kommerskollegium 1914 men återuppstod 1986 då Östersund firade 200-årsjubileum.

Ölands skördefest
Gigantiska hemgjorda dockor paraderar nattetid i Mörbylånga och brukar dra 70 000 besökare. Det är ett av eventen under Konstnatten som ingår i Öland skördefest. Där har har man sedan elva år tillbaka återupplivat en urgammal svensk bondetradition nämligen Mickelsmässfirandet, som förr satte punkt för odlingsåret. Då skulle skörden och alla djuren vara under tak och festen kunde börja. Den Skördefesten innehåller kring 900 evenemang och pågår under helgen 25-28 september i år. Den kulinariska hyllningen är den röda tråden men arrangemanget utökas år från år och baseras på ölänningarna egna ideéer som till exempel spektakulära brinnande halmskulpturer och Fårens dag.

Trandansen i Hornborgarsjön
Fågelskådandet har varit en folkfest sedan början av 1950-talet. Men tranorna har funnits i flera hundra år. Det blev ett turistmål efter att Arne Sucksdorffs film om tranorna vistats på bio. Hit kommer nu minst 150 000 besökare varje vår för att se tranornas ystra dans och höra dem trumpeta i skyn. Det är öppet under helgdagarna från januari till början av februari.

Lokala fester landet runt

I Uppland firar vi Knutmasso med karnevalståget drar fram igenom Gimo. Men lokala traditioner kan vara lätta att missa. Här är din guide till lilknande evenemang i hela Sverige.