Lönegarantierna ökar i Uppsala län
Hittills i år har 17,6 miljoner kronor betalats ut i lönegarantier till anställda i konkursbolag i Uppsala län. På två år har samhällets kostnader för konkurslöner i länet ökat med 84 procent.
Ökningen på två år är hela 84 procent i de jämförbara perioderna januari-juli. Den största delen av ökningen skedde mellan 2007 och 2008.
Erik Hovstadius på Ahlford advokatbyrå i Uppsala har lång erfarenhet som konkursförvaltare och är medlem i Konkursförvaltarkollegiet i Uppsala och Gävleborgs län. Han anser att ökningen är väntad:
- Om inte lönegarantiutbetalningarna hade ökat 2008 hade jag blivit mycket förvånad. Det verkar också rimligt att ökningen under 2009 inte är lika stor, säger Erik Hovstadius.
Visserligen har antalet konkurser ökat med 43 procent i Uppsala under januari-juli 2009 jämfört med samma period 2008, men de flesta av konkurserna rör små företag utan anställda. I de fallen utbetalas av naturliga skäl därför inte någon statlig lönegaranti.
- De senaste månaderna har jag inte beslutat om några utbetalningar av lönegaranti, just eftersom konkurserna rör företag utan anställda, säger Erik Hovstadius.
Den för staten kostsammaste konkursen i Uppsala län i år är JK Skog i Storvreta, där totalt 7,4 miljoner kronor utbetalats i lönegarantier, varav 5,2 miljoner kronor i år. Bland de större konkurserna under förra året märks Mauritz Bygg AB i Uppsala. Där har staten betalat löner och sociala avgifter till de anställda om 5,3 miljoner kronor.
Byggföretag och restaurangbolag är överrepresenterade i länsstyrelsens lista över lönegarantiutbetalningar, men här återfinns företag och organisationer från många olika branscher: guldaffärer, reklambyråer, forskningsbolag, fotbollsklubbar, föräldrakooperativ - och Folkets hus i Uppsala.
Den konkurs som påverkat i särklass flest personer i Uppsala de senaste två åren är kollapsen i Oskarssons Media, där 281 personer som delat ut direktreklam fick ut sammanlagt 1,2 miljoner kronor i lönegarantier under 2008.
Ett par företagare förekommer på fler än en post. Personal på konkursade krogbolagen bakom Lotus och D12, med samma ägare, har till exempel fått lönegarantiutbetalningar om 489 000 kronor. Ägarna till de två krogbolag som tidigare drev restaurangerna Stadshotellet och Carl Philip har kostat staten 861 000 kronor i form av utbetalda lönegarantier till före detta anställda.
Kostnaderna för lönegarantin har visserligen ökat de senaste åren, men 2004 begränsades möjligheten för anställda att jobba kvar i ett konkursbolag med fortsatt statlig lönegaranti. Om en verksamhet drivs vidare i konkursboets regi under längre tid än en månad efter konkursen skall konkursboet därefter svara för löner och sociala avgifter.
Tidigare kunde en konkursförvaltare fortsätta att driva ett bolag under en längre tid efter en konkurs, beroende på uppsägningstidernas längd, med bibehållen personal, och låta staten betala lönerna och arbetsgivaravgifterna.
Den regeln ändrades för fem år sedan eftersom det innebar att staten gav konkursade bolag en konkurrensfördel gentemot andra bolag.
- Så gjorde jag vid konkursen av Slottskällans Bryggeri 2003, och det gick ju bra för bolaget efteråt. De nya reglerna kan tyckas rimliga, men det har också fått till följd att konkursförvaltarna får mindre tid på sig att hitta köpare till konkursboen. Det blir en väldig tidspress och det är i dag svårare att sälja en igångvarande rörelse och rädda arbetstillfällena, säger Erik Hovstadius.
Så jobbar vi med nyheter