– När jag började som lärare hade vi en bra löneutveckling. Nu satsar man helt på de yngre lärarna. Det här sker samtidigt som politikerna vill att fler ska jobba efter 65-årsdagen. Det går inte ihop, säger han.
För två år sedan bestämde Uppsala kommun att det är den totala lönen som man ska gå efter i löneförhandlingarna.
– Det innebär att alla ska ha samma lön för samma arbete, en 30-åring ska kunna tjäna lika mycket som en 60-åring. Det har inneburit att vi äldre får stå tillbaka lönemässigt för de yngre. Som det är nu så sliter 95 procent av lärarna hårt men bara fem procent får de stora lönelyften. Det skapar mycket konstiga känslor inom lärarkåren när skolledningen ska välja ut de mest excellenta lärarna som ska få högre lön. Jag tycker synd om de som har 25-30 år kvar i yrket och känner att de inte har chans att göra någon sådan karriär, säger han.
PG Norman upplever att det finns ett stort mått av godtycke när lönen sätts.
– Det heter fint att det ska vara en förhandling med skolledaren om lönen samtidigt som man säger att de excellenta lärarna ska ha de extra påslagen. Jag tror att rektor har svårt att veta vilka som är duktiga i klassrummet och vilka som inte är det. Ofta har rektor redan en bild klar av vem som är bra och dålig och sätter lönen efter det. Det är inte förhandlingsbart, säger han.
Torbjörn Kättström som är ordförande i Sveriges skolledarförbunds avdelning i Uppsala anser inte att det är svårt att få en samlad bild av hur en lärare presterar.
– Rektor har en mycket bättre bild av prestationerna än lärarna tror. Informationen kommer från en rad olika håll, elever, föräldrar, skolresultat, både negativ och positiv som rektor filtrerar. Det svåra är att kommunicera det på rätt sätt till läraren. Ofta har rektor och läraren olika bilder och det kan vara svårt att dela samma tolkning av verkligheten, säger han.
En undersökning från Lärarnas riksförbund visar att en majoritet av 200 tillfrågade lärare i Uppsala inte anser att rektor fått en bra bild av deras arbetsinsats genom de lektionsbesök eller annat som gjorts. Har rektor verkligen förmåga att fånga upp allt på ett rättvist sätt?
– Jag vill hävda att rektor har förmåga att göra det. Arbetet i klassrummet är inte alltid det viktigaste. Lärprocessen sker inuti elevens huvud och inte i klassrummet och den pågår dygnet runt. Som lärare kan det ibland vara mer värt att arbeta med elevens trygghet än att stå och föreläsa, säger Torbjörn Kättström.