Enligt en undersökning som LR gjort bland 200 lärare i Uppsala är många missnöjda hur lönesättningen går till. Hela 53 procent av de tillfrågade anser inte att de fått möjlighet att påverka sin lön, 46 procent har inte fått klarhet i vad deras lön borde vara och nära 70 procent anser inte att rektor satt rätt lön utifrån de kriterier som finns.
– Många av våra medlemmar anser inte att lönesättningen är rättvis. I den lönerevision som avslutades i våras fick gruppen lärare med längst utbildning sämst löneökning, det var lektorer och speciallärare, säger Hans-Eric Lindahl vid LR.
Sett till ålder så fick de äldsta lärarna minst och de yngsta mest i årets löneöversyn. Medianökningen för 28-åringar låg på 5,17 procent medan påslaget för 63-åringar landade på 2,74 procent.
– Idag har vi 30-åringer som tjänar mer än en duktig erfaren 55-åring. De äldre lägger av när de ser att den kompetens de byggt upp inte betalar sig. Samtidigt innebär det att unga lärare ser att jobbet inte lönar sig på sikt, säger Katarina Reineck, ordförande i LR.
Hon anser att äldre lärare ofta bra i klassrummet och har bra resultat.
– Men det prioriteras inte idag, Jag har haft samtal där medarbetare tjänat 29 000 kronor i månaden vid 58 års ålder och där rektor prioriterat annat än undervisningen för höjd lön.
LR anser också att lönen sätts på alltför lösa grunder.
– Det finns 21 lönekriterier som bara till en del används. Det gör lönesättningen väldigt diffus och det skiljer sig stort mellan olika skolor vad en lärare som tjänar 30 000 kronor i månaden förväntas göra, säger Hans-Eric Lindahl.
LR anser att Uppsala kommuns modell för lönesättning har havererat och vill se ett större inslag av generell löneökning för alla lärare. Ovanpå det ska det ligga en mindre individuell lönesättning.
– Då känner alla att de har en god lön och accepterar att vissa väldigt duktiga tjänar mer, säger Katarina Reineck.
Uppsala kommuns förhandlingschef Anna Lind anser att LR:s förslag strider mot de centrala avtal som finns för lönesättning.
– Lönen ska vara individuell och differentierad och spegla de resultat som läraren presterar. I det ligger att man ska göra en subjektiv bedömning av lärarnas prestationer. LR vill skapa ett system som i huvudsak är teknisk och utgår från utbildning, erfarenhet och tjänsteår, säger hon.
Uppsala kommun vill i stället utveckla dagens modell.
– Vi jobbar mycket med det genom olika former av chefsstöd. Det handlar om att hålla bra lönesamtal, kunna vara ärlig mot sina medarbetare och berätta för dem om de inte lyckats trots hårt arbete. Men vi måste också bli bättre på att bedöma hur läraren presterar i klassrummet.
LR:s undersökning visar ju att många upplever lönesättningen som godtycklig?
– Vi anser att rektorerna är jätteduktiga. Men vi måste bli bättre bra på att förklara för medarbetarna varför de får den lön de får. Det har vi klarat inom andra yrkesgrupper, säger Anna Lind.
När det gäller lönepåslaget så hänvisar hon också till det centrala avtalet som innebär att kommunerna ska arbeta med hela lönen. Det innebär att det inte automatiskt går att få stora löneökningar år efter år för den som presterar bra.
– Om en medarbetare får ett lönelyft från 30 000 till 35 000 kronor så går det inte att göra lika sort lyft året därpå för samma prestation.
Det här leder ju till att äldre medarbetare tappar sugen?
- Seniora medarbetare som ligger runt 40 000 presterar kanske på den nivån och då ligger de i den lönenivå de ska ha. Så fungerar systemet och det är LR:s ansvar att förklara det för sina medlemmar.
Men är det ett bra system?
– Det har alla förutsättningar att bli bra. Det finns en logik i det. Men vi har mer kvar att göra, säger Anna Lind.
Lärarförbundet har inte tagit ställning till LR:s förslag men också deras medlemmar upplever lönesättningen som orättvis.
– Vi är inte motståndare till individuell lönesättning, men modellen måste utvecklas. LR:s förslag är intressant och något måste göras. Men vårt förbund har inte utrett frågan närmare, säger ordförande Louise Plobeck.