För sjunde gången snörde initiativtagaren Jonas Pertoft på sig löparskorna för att springa från Uppsala till Stockholm. Klockan 08.30 lördagen den 26 april möttes de upp vid Näcken-statyn vid Uppsala centralstation. 

– Det är en sån otrolig grej. Vi brukar komma i mål vid 18 eller 20-tiden på kvällen, sa han till UNT.

Alla var välkomna och man kunde även cykla, åka rullskidor eller gå delar av sträckan. Jonas Pertoft beskrev att de allra flesta sprang i ett lugnt tempo. Sträckan, 77 kilometer, är nästan lika lång som två maratonlopp, men händelsen lockar löpare med olika erfarenhet av långdistanslöpning.

Jonas Pertoft, initiativtagare till springturen mellan Uppsala och Stockholms centralstation.

Foto: Privat

– Det brukar vara ett gäng ganska vana löpare, och så några som inte brukar springa lika långt. De som lyckas hänga med hela vägen blir så lyckliga. Det häftigaste är att se andra lyckas slå sitt personbästa och göra något som de aldrig trodde att de skulle klara av, sa Jonas Pertoft.

Det hela började med Jonas Pertoft fick en tokig idé och lade ut det som ett evenemang på Facebook år 2019.

– Jag skrev något i stil med ”Vi ska springa från station till station från Uppsala till Stockholm den sista lördagen i april.” Det var väl runt 30 personer som klickat att de var intresserade. När jag väl stod och väntade på centralstationen så var det bara en annan löpare som dök upp – Gunilla Axelsson, säger han.

Gunilla Axelsson och Jonas Pertoft efter den allra första springturen mellan Uppsala centralstation till Stockholms centralstation den 27 april 2019. "Strax under tio timmar tog det första gången", berättar han.

Foto: Privat

De två gav sig av och de var framme i Stockholm efter ungefär tio timmar. 

– Man är en liten vanlig grå människa i vardagen och plötsligt känner man sig som en superhjälte, när man har gjort något som man trodde att man aldrig skulle klara av, säger Jonas Pertoft. 

Och skam den som ger sig. Nu har löpturen blivit en tradition, som UNT rapporterat om flera gånger. Förra året samlades ett 20-tal löpare vid statyn Näcken den sista april. 

– Drygt hälften kom i mål. Det är liksom ingen prestationsångest, vi springer i ett lugnt tempo och går i uppförsbackar. Och det är helt okej om man bara kommer till Märsta. Är det så att man har ont eller känner sig lite krasslig eller bara känner för att avbryta – då gör man det, säger han.   

77 kilometer eller 76901 "steg" och ett antal mindre skavsår och blåsor senare var 9 av de totalt 14 löparna som startade från Uppsala centralstation under lördagen framme i Stockholm. 

Hur tänker man då efter att ha sprungit nästan dubbla marathon under en dag– är man nöjd med springandet för ett tag framöver?

Nej, inte om man ska tro Jonas Pertoft. 

"Åtminstone en person, Theres Belander, ska springa imorgon med. Hon har sprungit minst två km varje dag i 5 år. Så varför sluta bara för att man sprang till Stockholm dagen innan?", skriver han i ett mejl till UNT.