LRF kritiserar köp av mark

Uppsala Akademiförvaltning gör livet surt för vissa bönder utanför Uppsala. De köper mark utan förståelse för de privata lantbrukarnas villkor, som nu riskerar att slås ut. Nu protesterar Lantbrukarnas riksförbund, LRF.

Uppsala2010-03-25 22:01
En något infekterad diskussion om markfrågorna utanför Uppsala har brutit ut i och med att LRF i Mälardalen i dag på sin förbundsstämma förväntas säga ja till en motion från lokalföreningen i Bälinge med över 200 medlemmar. Beslutet kommer att innebära att LRF vill ha en diskussion med Akademiförvaltningen om deras markförvärv utanför Uppsala. Syftet är att öka förståelsen för hur förvärven påverkar de småföretagande lantbrukarna.

Enligt LRF i Bälinge har de mindre markägarna ingen rimlig chans att expandera och utvecklas när stora Akademiförvaltningen blandar sig i affärerna och kan betala summor som är otänkbara för de mindre jordägarna.
- Vi riskerar att få ett monopol där Akademiförvaltningen äger all mark här ute. Det är inte bra för den levande landsbygden, säger Thomas Eriksson, deltidslantbrukare utanför Bälinge och en av motionens författare.

Bakgrundsbilden är ­denna: Priserna på jord och skog har skjutit i höjden på senare år, inte minst i Uppsala. Här har ett allmänt högt prisläge på fastigheter i kombination med attraktiva jordar påverkat priserna på den stadsnära landsbygden kraftigt. På en upphettad marknad blir det allt svårare för mindre aktörer att hävda sig. Samtidigt har lantbrukarna svårt med lönsamheten och behöver expandera för att bli effektivare.

Uppsala Akademiförvaltning förvaltar genom olika stiftelser ett antal donationer. Enligt de dokument som styr förvaltningen ska en bestämd del av avkastningen användas för att på olika sätt främja verksamheten vid Uppsala universitet.
Den mark de äger arrenderas av jordbrukare.
- Precis som alla privata lantbrukare måste investera och effektivisera för att ha lönsamhet måste våra arrendatorer också det. Därför köper vi mark då och då för att ge dem den chansen, säger Curt Malmenstedt, jordbrukschef på Akademiförvaltningen.
Strategin är att göra arrendatorernas verksamhet bärkraftig, så att de kan betala ett bättre arrende, för att öka utdelningen från stiftelserna.

Enligt Curt Malmenstedt är det en missuppfattning att Akademiförvaltningen kan använda sina stora finansiella muskler för att köpa den mark de vill.
- Vi har inte tagit hem alla budgivningar. Vi har ett avkastningskrav, precis som våra privata grannar, och måste kunna räkna hem varenda krona i affärerna. Och det är inte vi som sätter priserna, det gör marknaden, säger han.

Bönderna i Bälinge har viss förståelse för det svaret, men ondgör sig likväl över de ojämna villkoren.
- Det här är som att försöka sälja in mjukvara och konkurrera med Microsoft, säger Henrik Skälstad med gård i Forkarbyholm.
- De har inte brutit mot några regler, men frågan är om de ska konkurrera ut de mindre lokala företagarna. Vi kände att någon måste säga något någon gång och få upp det här till diskussion. Därför har vi agerat nu, säger Thomas Eriksson.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om