Lyckad satsning på Treklangen

Nu kan alla elever vid Treklangens skola i Gottsunda simma när de går ut årskurs fem. För tre år sedan klarade en tredjedel simprovet.

Plocka upp ringar från bassängbotten är en övning som ger vattenvana.

Plocka upp ringar från bassängbotten är en övning som ger vattenvana.

Foto: Nina Leijonhufvud

Uppsala2015-01-12 11:00

Med hjälp av simprofilering och matte- och idrottsläraren Ali Kasbah har utvecklingen vänts, och sedan tre år tillbaka deltar Treklangens dryga 120 elever varje vecka i 30 minuters simundervisning.

– Men de börjar andra terminen i förskoleklass, då är det vattenvana och lek som gäller. Det märks stor skillnad på eleverna i första klass om de har vattenvana sedan tidigare eller inte, säger Ali Kasbah.

Ali Kasbah är inte bara är lärare och specialpedagog, han är också utbildad simlärare. Dessutom talar han fyra språk, arabiska, franska, engelska och svenska. Allt är viktiga delar av framgången för simprojektet i en stadsdel och skola där det inte är ovanligt att föräldrarna inte har svensk bakgrund:

– Det är klart att det är jättebra att kunna tala med barn och föräldrar utan risk för språkförbistringar. Elever som är nyanlända kan också direkt känna sig inkluderade eftersom vi har ett gemensamt språk, säger Ali Kasbah.

I två avdelade banor i Gottsundabassängen simmar hälften av eleverna i årskurs 5A. Först bröstsim, sedan några längder med flytplatta för att träna bentag, och därefter några längder crawl efter att Ali Kasbah från bassängkanten visat en extra gång hur armtagen ska vara:

– Armarna måste gå ner framför huvudet, annars kommer ni att simma snett, förklarar han.

I bassängen har assistenten Jasser Al Hajeh ägnat lektionen åt en elev som kommit ny till klassen och som tidigare inte simmat. Med stor tvekan och ett stadigt tag om näsan inte bara doppar sig pojken till sist, han hämtar upp en träningsring från botten av bassängen.

– Jättebra! Säger Jasser Al Hajeh, lika nöjd som pojken innan de säger hej då för den här gången.

Det händer att Ali Kasbah får gripa in och förklara för föräldrar vad simundervisningen innebär, och vilken nytta den gör:

– Simningen ligger utanför det ordinarie schemat för att inte ta lektionstid från andra ämnen. Så det går att säga nej, men ännu har ingen elev eller förälder gjort det. Om någon vill ha heltäckande baddräkt är det inget problem. Tvärtom egentligen, det blir mindre hår i rensgallren då, säger Ali Kasbah.

Bland eleverna råder det inget tvivel om att de uppskattar simningen:

– Det är jättekul, min mamma lärde mig simma innan jag började i Treklangen, och nu kan jag crawla också, säger Indiya Jobe, innan hon försvinner in i bastun tillsammans med kompisen Dia Ahmed som innan dörren till bastun går igen hinner säga:

– Det är bara roligt att simma, jag lärde mig när jag var fem år, och nu kan jag också crawla!

Simkunnighet och drunkningsolyckor

Förra året omkom 137 personer i Sverige i drunkningsolyckor. Flertalet av dem var män. Drygt hälften av olyckorna skedde under perioden juni-augusti, och 49 avled i samband med bad. Fem av de omkomna var under 19 år.

För att bli godkänd i idrott och hälsa i årskurs 6 (förra läroplanen åk 5), krävs att eleven kan simma 200 meter varav 50 meter ryggsim. I Skolverkets rapport 2014 framgick att drygt 95 procent av eleverna i åk 6 klarade målet. Det finns ingen statistiskt säker skillnad mellan flickor och pojkar, eller mellan kommunala och fristående skolor.

Tidig simundervisning påverkar hur många som når målet i åk 6. Bara drygt 20 procent av skolorna hade simundervisning i förskoleklass, och knappt 40 procent från åk 1. Omkring fem procent startar inte simundervisning förrän i åk 5 eller 6.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om