Lyckat omval trots väntan

Trots tuffare regler sökte åtskilliga nya gymnasieelever omval efter terminsstarten, men bara en mindre del fick igenom sitt byte. Evelina Söderlund är glad över att hon bytte från Katedralskolan till Lundellska.

Evelina Söderlund trivdes inte med sitt första gymnasieval. Nu trivs hon desto bättre. Efter omvalet går hon vård- och omsorgsprogrammet på Lundellska skolan.

Evelina Söderlund trivdes inte med sitt första gymnasieval. Nu trivs hon desto bättre. Efter omvalet går hon vård- och omsorgsprogrammet på Lundellska skolan.

Foto: Nina Leijonhufvud

Uppsala2011-09-13 18:58

UNT berättade om Evelinas besök hos ungdomsvägledningens drop in-mottagning under den första skolveckan i augusti. Naturprogrammet på Katedralskolan såg från början ut som ett bra gymnasieval, men redan första dagen tyckte hon att allt kändes fel.

Tre veckor senare träffar UNT henne utanför Lundellska skolans huvudentré. Hon går vård- och omsorgsprogrammet och ska snart in för att skriva ett prov.
- Det känns jättebra nu! Det är så sköna personer här. Man känner sig välkommen och alla lärare är jättetrevliga, säger hon medan andra elever strömmar förbi.

UNT berättade om de tuffare reglerna inför höstens skolstart: gymnasieelever som kommit in på högskoleförberedande program fick inte göra omval förrän i slutet av augusti. Evelina slapp vänta så länge, men det var ändå jobbigt under de dagar hon gick hemma och väntade.
- Jag ville inte ens gå till skolan för jag kände på en gång att det jag hade valt var helt fel.

Hon är en av cirka 160 elever som gjorde omval efter terminsstarten. Men bara ett 60-tal elever har fått igenom sina omval.
- Finns det inga lediga platser så går det inte att byta, konstaterar Georg Nilsson, handläggare på gymnasieantagningen.

Kommunen har ännu inget svar på om höstens tuffare regler minskade den traditionella bytesturbulens som det brukar vara bland nya gymnasieelever. En tanke var ju att fler elever skulle tänka till och ge sitt gymnasieval en chans. Gymnasieantagningens handläggare tycker dock att trycket varit mindre.
- Vi har en känsla av att det varit lite färre i år. Men det är ju färre gymnasieelever överhuvud taget nu, säger Georg Nilsson.

För kommunen är det bäst om alla byten sker i?början av det första gymnasieåret. Skolverket konstaterar i en ny rapport att byten som innebär att elever startar om och går mer än tre år i?gymnasieskolan ger ökade kostnader för hemkommunerna. Från Skolverket efterlyser man ökade satsningar på studie- och yrkesvägledning.
- På gymnasienivå har den varit tillfredsställande, men den borde förstärkas i?grundskolan, säger Håkan Joas vid gymnasiestaben i Uppsala kommun.

Evelina Söderlund tror att fler elever skulle ha lättare att göra rätt val om de i?nian fick besöka gymnasieklasser under pågående undervisning. Själv tycker hon inte om den nya regeln att nya gymnasieelever tvingas vänta i närmare två veckor innan kommunen utreder ett omval.
- Om man inte trivs i?skolan, varför ska man då få vänta? säger hon och försvinner in på provet.

BYTEN FÖRLÄNGER GYMNASIETIDEN

Mer än var tionde elev byter program under sin tid i gymnasieskolan. Av dem klarar knappt var tredje att slutföra sin gymnasieutbildning på tre år. Det visar en ny rapport från Skolverket.

Elva procent av de elever som var nybörjare på ett nationellt program i gymnasieskolan hösten 2006 hade bytt program två år senare. Dessa elever tog, enligt undersökningen, längre tid på sig att slutföra gymnasieskolan än elever som stannat på de program som de började på.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om