Lyckat sopprojekt

Resultatet från kommunens mätningar visar att Knivstaborna har sorterat ut 25 procent mer matavfall sedan nya påsar infördes.
– Samtidigt har det nya systemet med papperspåsar och en hållare till dessa gjort att 20–25 procent av vätskan i avfallet dunstar och vi får lägre vikt på avfallet än tidigare, säger Irene Mårtensson.

Eftersom kommunen betalar för varje kilo avfall som man vill bli av med så blir kostnaderna för kommunen och invånarna lägre ju mindre avfallet väger.
– Men den största vinsten är för miljön, när man slipper bränna avfallet. I och med att matavfallet blir biogas som är en helt förnybar energikälla, så spar vi enorma resurser på att alla sorterar ut sitt matavfall. Dessutom blir det gödselmedel kvar när biogasen är utvunnen, säger Irene Mårtensson.

Det fanns inför projektets genomförande farhågor för att de papperspåsar som delas ut av kommunen inte skulle hålla måttet. Kommunen har fått in ett par skriftliga klagomål på att påsen läcker, men för de allra flesta har det nya systemet fungerat bra, enligt kommunen.
– Vi gick runt och knackade dörr och informerade många personligen när vi delade ut påsarna första gången. Det viktigaste är att man ska ha påsen i ställningen som hör till. Om man ställer påsen på en slät yta eller i en hink så uppstår problem med fukt.

Bakgrunden till att papperspåsar infördes var bland annat att Knivsta tidigare hade en del plast från de dåvarande plastpåsarna kvar i den kompostjord som då tillverkades av matavfallet.
– Avfall i papperspåsar som sätts i en ställning blir mindre blött. Det gör att papperspåsen håller, avfallet luktar mindre och att man inte så lätt får problem med flugor. Men vi rekommenderar att man kastar påsen minst var tredje dag i den bruna, speciella soptunna som alla fått, säger Irene Mårtensson som till vardags sitter i Tekniska kontorets kundtjänst för att svara på frågor om avfall.

Dit rekommenderas den som har problem med sitt avfall ringa för att få hjälp.
– Samtidigt är det allra bästa för ekonomi och miljö förstås att vi äter upp all mat vi bär hem, men vissa saker som skal, kaffesump och annat blir utmärkt att köra biogasfordon på, säger Irene Mårtensson som tycker Knivstaborna är jätteduktiga på att sortera sitt avfall.
– Det här visar att det spelar roll vad man själv gör som privatperson och att det kan ha stor betydelse för miljön när många hjälps åt, säger hon.

Fotnot: Den som hellre vill hemkompostera sitt matavfall berörs inte av insamlingen.