Månfaser styr påsken
Påsken, kristenhetens största helg, är ett knepigt veckoslut som ständigt rör sig i almanackan. Inte bara religion utan i minst lika hög grad månen styr när påsken infaller.
Foto: Fotograf saknas!
- Påsken är en religiös högtid, sprungen ur det judiska påskfirandet. Datumet för judiskt påskfirande styrs av den judiska almanackan som är astronomiskt uppbyggd, och bygger på både solen och månen.
En viktig utgångspunkt vid beräkning av tiden för den kristna påsken har varit att undvika kollision med den judiska, som ligger nära i tid. Reglerna har därför varit komplicerade, månfaserna har blivit mer och mer stiliserade och följer inte riktigt verkligheten.
- Det har varit väsentligt för kristenheten att kunna bestämma när påskdagen infaller. De var ute efter datumet för uppståndelsedagen och ville naturligtvis lägga påskdagen på en söndag.
I princip infaller påskdagen första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen. Men numera räknar man i stället från 20 mars, och det handlar inte heller om "äkta" fullmånar utan ecklesiastiska fullmånar (ecklesiastisk=kyrklig).
Det kan skilja flera dygn mellan dem.
Påskdagen rör sig mellan 22 mars-25 april. Att den infaller så sent som 25 april är ovanligt, och inträffar bara en gång på 200 år. Påskdagen ligger vanligen mellan 28 mars och 20 april.
- Att påskdagen infaller 23 mars, som nu, händer bara en gång per århundrade, säger Ola Karlsson.
Fakta:
Påskfrid från onsdag
Stilla veckan eller påskveckan inleds med palmsöndagen.
Måndagen kallads förr blå måndag, liksom måndagen under fastlagen. Andra namn var svarta måndag och latmåndagen.
Tisdagen hade också namn från fastlagen, fettisdagen, eller vita tisdag.
Onsdag kallades dymmelonsdag och ibland även askonsdag. Förr brukade man säga att på onsdagen infann sig den så kallade påskfriden och den tiden fram till påskdagen kallades i folkmun för "dymmeln". Resten av veckans dagar har behållit sina namn genom århundradena, det vill säga skärtorsdag, långfredag, påskafton, påskdagen och annandag påsk. Tredje- och fjärdedag påsk slutade firas i slutet av 1700-talet.
Påskfrid från onsdag
Stilla veckan eller påskveckan inleds med palmsöndagen.
Måndagen kallads förr blå måndag, liksom måndagen under fastlagen. Andra namn var svarta måndag och latmåndagen.
Tisdagen hade också namn från fastlagen, fettisdagen, eller vita tisdag.
Onsdag kallades dymmelonsdag och ibland även askonsdag. Förr brukade man säga att på onsdagen infann sig den så kallade påskfriden och den tiden fram till påskdagen kallades i folkmun för "dymmeln". Resten av veckans dagar har behållit sina namn genom århundradena, det vill säga skärtorsdag, långfredag, påskafton, påskdagen och annandag påsk. Tredje- och fjärdedag påsk slutade firas i slutet av 1700-talet.
Så jobbar vi med nyheter