– Det duger inte att ha långa planprocesser på kanske tio år. Då skräms många aktörer bort och konkurrensen minskar, säger Henrik Svanqvist. vd på Rosendal Fastigheter.
Svaret från kommunen är att man från kommunal sida tar på sig en större del av planarbetet själv och anvisar byggrätter när samrådet är klart eller kanske till och med i samband med bygglovet. Det gör också att kommunen får ta en större risk och hantera allt från eventuella marksaneringar till överklagande från närboende, vilket naturligtvis också har en prislapp för skattebetalarna som exploatörerna slipper ta med i sin kalkyl.
– Med eliminerad risk tror jag att förutsättningarna är större för att det blir ett riktigt marknadspris på byggrätterna. Och det får byggherrarna lägga in i kalkylen, säger Ingrid Anderbjörk, exploateringschef på Uppsala kommun.
Och samtidigt som byggherrarna ropar på fler detaljplaner och snabbare planprocess i kommunen finns ett antal outnyttjade byggrätter. Vid årsskiftet var det 8 000 lägenheter som ännu inte påbörjats.
– Vi och byggherrarna ser lite olika på det här. De stora aktörerna kommer till oss och frågar vad det är för byggrätter och då kan vi svara att det är bland annat de som ni förfogar över. De ligger i byggplanerna flera år framåt i tiden. Men de kan inte börja bygga allt på en gång, så sänker de priserna för mycket när det ska ut samtidigt på marknaden, säger Ingrid Anderbjörk.
Många på seminariet, som arrangerats av konsultföretaget WSP, en mellanlänk mellan kommunen och byggherrar i exploateringsprocessen, pratade också om att det hänt mycket nytt på Uppsalas byggmarknad, vilket skapar förutsättningar för nytänkande och en mer spännande stadsbild.
– Vi som bott länge i Uppsala kan tänka på Östra Salabacke eller Rosendal som i utkanten långt från stan närman ska bygga ungdomslägenheter. Men byggherrar som kommer in med ett Stockholmsperspektiv tycker att två kilometer från Resecentrum är mitt i stan. Och när man börjar med att bygga små hyreslägenheter i ett sådant område får man från början ett gatuliv med kaféer och annat som också lockar många andra grupper. Det blir ett helt annat område, säger Ingrid Anderbjörk.