Uppsala kommun har inga riktlinjer för luciafiranden, utan förskolorna får själva välja om föräldrarna får komma. Här är en arkivbild från lussande på Hemmings förskola.
Åtta lucior, två tärnor, ett gäng tomtar och kanske ett par pepparkaksgubbar som struttar fram framför ivrigt fotande föräldrar. Ja, ungefär så såg det under många årtionden ut i Sveriges förskolor den 13 december.
Men under pandemin portades föräldrarna. Och detta är något som många förskolor i Uppsala sedan fortsatt med, visar en rundringning som UNT gjort. Majoriteten av det 15-tal förskolor som vi pratat med har luciatåg – men utan vårdnadshavare.
Helena Kjellman, som är rektor på Trasthagens och Sopranens förskolor, förklarar att det delvis är för att inte sprida smittor såhär i sjukdomstider. Men framför allt har man valt föräldrafria luciatåg av hänsyn till barnen, säger hon.
– Vi vill att luciafirandet framförallt ska bli en fin stund för barnen på förskolan. Vi tycker att barnen ska få vara subjekt och inte objekt. Flera barn blir nervösa och känner en press att uppträda inför många främmande vuxna, säger hon.
Kan det även finnas barn som tycker det är roligt att uppträda för föräldrar?
– Ja, framför allt de äldre barnen. På vår sommarfest får barnen därför välja om de vill stå framme och sjunga med sina kompisar eller hellre stå med sina föräldrar, om det känns tryggast.
Numera är många luciatåg på Uppsalas förskolor föräldrafria. Arkivbild.
På Tiundas samt Karlavagnens förskola lussar de äldsta barnen för de yngre och gör egna luciakronor och andra luciatillbehör. Det finns inga förväntningar på att barnen ska ha luciakläder, säger rektor Lena Eriksson.
– Vi går ut med att de ska komma i vanliga kläder, eftersom förskolan är kostnadsfri.
Hon nämner två huvudsakliga anledningar till att man valt föräldrafria luciatåg.
– Dels är det en ökad arbetsbelastning för pedagogerna att bjuda in föräldrar. Dels vill vi inte objektifiera barnen genom att ställa upp dem i ett luciatåg.
"Flera barn blir nervösa och känner en press att uppträda inför många främmande vuxna", säger Helena Kjellman, rektor på Trasthagens och Sopranens förskolor.
I läroplanen står att förskolorna ska föra vidare traditioner. Ett par förskolor som UNT pratat med påpekar att de får mer tid att prata med barnen om luciatraditionen när de slipper öva på att gå och stå på ett visst sätt. Lena Eriksson ser ingen risk att traditionen försvagas genom att förskolan skippar luciakläder:
– Vi firar ju med sång och musik.
Många förskolor lånar ut tomteluvor och glitter till barn som inte har sådant. En av dem är Parkens förskola i Gränby. Där var det ganska odramatiskt att fortsätta med föräldrafria luciafiranden när pandemin var över.
– De flesta här har invandrarbakgrund, så det var många föräldrar som ändå inte kom. Vi behåller traditionen genom att barnen får gå luciatåg för varandra, säger förskolans rektor Susanne Andersson.
Malin Dennermalm är rektor på Lustigkullens samt Slavsta förskola. Bägge förskolorna firar lucia, men inte med föräldrarna.
På Lustigkullens förskola lägger man krutet på 20 november, då föräldrar bjuds in till en ljusvandring för att uppmärksamma barnrättsdagen. Rektor Malin Dennermalm berättar att personalen diskuterat mycket kring vad förskolans uppdrag är och när man ska bjuda in föräldrar.
– Viktigt för oss är att många föräldrar kan när vi väl bjuder in, inte minst för att det kan bli jobbigt för barn vars föräldrar inte kommer. Ljusvandringen har vi hela eftermiddagen så att alla har möjlighet att delta när de hämtar, säger hon.
Förstår du om en del föräldrar vill se luciatåget?
– Ja, en del har nog en bild att det ska vara så för att det var så när man själv var barn. Men verksamheten ser ju inte likadan ut längre. Och många barn kan tycka att det är jobbigt att vara med i ett luciatåg.
Kan det också vara bra att träna sig på det som är jobbigt?
– Absolut, men det är bättre att få öva när du inte står inför en massa människor du inte känner.
På Boländernas förskola vill man tillbaka till traditionen att föräldrar kommer till luciatåget, säger rektorn Lovisa Qvist. "Jag upplever att luciatåget är väldigt uppskattat", säger hon
Men det finns fortfarande förskolor som bjuder in föräldrarna till luciatåg. På Boländernas förskola lussar de äldre barn som vill för föräldrar ute på gården.
– De är ju ändå fyra-fem år, och brukar tycka att det är spännande. Under pandemiåren försvann ju luciatåg för föräldrar, men nu försöker vi ta tillbaka det eftersom föräldrarna är så viktiga, säger förskolans rektor Lovisa Qvist.
Hon berättar att det brukar vara massor av föräldrar som kommer.
– Jag upplever att luciatåget är väldigt uppskattat.
Ett par förskolor har menat att man objektifierar barn, ser du en sådan risk?
– Om man tänker att det bara ska vara en lucia och liknande kan jag förstå det. Men alla barn får såklart vara vad de vill: vi kommer nog att ha många lucior och många pepparkaksfigurer, det kan nog dyka upp någon lussebulle också. Och vill man inte vara utklädd alls behöver man ju inte det.